Exploateringsprojekt
Calluna har erfarenhet av att arbeta med tillståndsärenden för en rad olika verksamheter och exploateringsföretag. Vi driver hela tillståndsprocesser åt våra kunder, från underlagsutredningar, samråd med myndigheter och allmänhet, till färdiga tillståndshandlingar med miljökonsekvensbeskrivning (MKB).
Vi har heltäckande kompetens om Miljölagstiftning och PBL, underlagsutredningar, naturvärdes-inventeringar på land och i vatten, mark- och vattenprovtagning, miljökonsekvensbeskrivningar (MKB), samrådshandlingar, samrådsmöten, kartor och informationsmaterial.
SEKTORER INOM EXPLOATERINGSPROJEKT
VÅRA VANLIGASTE TJÄNSTER
................ Artinventeringar
................ Naturvärdesinventeringar
................ Vattenmiljöer
................ Biologisk infrastruktur
................ Landskapsanalyser
................ Miljökonsekvensbeskrivningar
................ Miljötillstånd
................ Kontrollprogram och uppföljning
................ Skötselplaner
REFERENSPROJEKT INOM EXPLOATERINGSPROJEKT
KONTAKTPERSON FÖR EXPLOATERINGSPROJEKT
BIOLOGISK INFRASTRUKTUR
John Askling
VD, projektledare & naturmiljökonsult
Linköpings slott
582 28 Linköping
tel. 013-461 03 01
mobil 0708-12 31 70
Biologisk infrastruktur
Callunas metod Biologisk infrastruktur (BI) är ett kraftfullt verktyg för att kunna peka ut ekologiska samband i landskapet. I många exploateringsprojekt behöver man lyfta blicken från enskilda naturområden och se hela landskapets betydelse för den biologiska mångfalden. Sammanlänkning och storskaliga samband är lika viktiga i naturen som i vårt moderna samhälle.
Syftet med att analysera hela landskapet, istället för att fokusera på enskilda områden, är att få en bättre helhetsbild av projektets konsekvenser för naturmiljön. Sammanställningar av känd kunskap och kompletterande naturvärdesinventeringar räcker sällan för att kunna se de viktiga sambanden i landskapet. En analys av den biologiska mångfaldens infrastruktur är ett vasst verktyg för att analysera skillnader mellan alternativa lokaliseringar. Metoden passar bra i många projekt i både förstudie- och utredningsskedet. Till exempel kan man vid planering av en ny väg eller järnväg behöva välja mellan flera möjliga sträckningar. Då är det av stort värde att kunna förstå hur värdefulla naturområden hänger ihop.
En hasselsnok. Foto: Mattias Stahre.
Olika modeller för olika ändamål
Metoden baseras till största delen på GIS-analyser, anpassade till olika naturtyper och arter. I analyserna används olika modeller för att identifiera rika landskap, sammanhängande system av värdefulla områden och möjliga spridningsvägar och barriärer. Modellerna grundar sig på vetenskapliga data om spridningsbiologi och tröskelvärden för olika arters krav på sin livsmiljö. Analyserna syftar till att bevara viktiga frågor som:
• Hur ser de ekologiska sambanden ut?
• Klarar sig arterna långsiktigt i landskapet?
• Finns det många liknande områden i närheten?
Analys och presentation
Eftersom metoden inte kräver något fältarbete och utnyttjar offentliga databaser till GIS-analyserna är den förhållandevis billig. Analyserna utgår från en mängd olika data från allmänna databaser, bland annat marktäckedata och skogsdata, olika nationella, regionala och kommunala inventeringar som nyckelbiotopsinventeringen och ängs- och betesmarksinventeringen, samt data om förekomster av rödlistade arter. Analyserna kan även kombineras med andra underlag, som till exempel vindkartor, elnät, landskaps- och kulturmiljöanalyser. Presentationen sker i olika GIS-teman och kan erhållas både som GIS-skikt och i rapportform.
Kundnytta
Du får möjligheten att kunna se och jämföra projektets olika möjliga konsekvenser för naturmiljön med fokus på helheten. Metoden Biologisk infrastruktur utgör även ett utmärkt verktyg vid framtagandet av projektspecifika mål för naturmiljö.
Ett vägträd i ett öppet landskap. Foto: Åsa Röstell.
Metodens 12 olika steg
Steg 1. Karaktärisering naturgeografisk region/biom
Steg 2. Identifiera storskaliga stråk
Steg 3. Analys av värdetrakter
Steg 4. Analys av mosaiktrakter
Steg 5. Analys av värdesystem
Steg 6. Fragmenteringsgrad
Steg 7. Identifiera stora områden
Steg 8. Känsliga avrinningsområden
Steg 9. Bristanalyser
Steg 10. Riktade art- och biotopanalyser
Steg 11. Riktade analyser i urbana miljöer
Steg 12. Skyddade områden
