Naturvård

Naturvården i Sverige har traditionellt fokuserats på enskilda värdefulla områden och arter och bevarandet av dessa. Detta arbete är viktigt och bör även fortsatt få en hög prioritet. I och med att fragmenteringen av naturen fortskrider eller ökar bör dock fokus även läggas på att identifiera och skydda system av värdefulla miljöer.

Calluna AB har ända sedan starten arbetat med att ta fram och förbättra verktyg för inventering och utvärdering av natur. Utvecklingen av Allmänekologisk inventering (AEI) tillkom just för att kunna väga naturvärden i skogsmark mot naturvärden i odlingslandskapet, och för att kunna väga vattenmiljöer mot landmiljöer. Ett sådant helhetsgrepp gör det lätt för exploatören att fatta naturvårdsmässigt goda beslut och lätt för tillståndsmyndigheten att utvärdera miljöpåverkan från exploatering.

TJÄNSTER INOM NATURVÅRD

REFERENSPROJEKT INOM NATURVÅRD

KONTAKTPERSON FÖR NATURVÅRD

BIOLOGISK INFRASTRUKTUR - LANDSKAPSEKOLOGISKA ANALYSER
John Askling
VD, projektledare & naturmiljökonsult
Linköpings slott
582 28 Linköping
tel. 013-461 03 01
mobil 0708-12 31 70

Biologisk infrastruktur

Callunas metod Biologisk infrastruktur (BI) är ett kraftfullt verktyg för att kunna peka ut ekologiska samband i landskapet. I många exploateringsprojekt behöver man lyfta blicken från enskilda naturområden och se hela landskapets betydelse för den biologiska mångfalden. Sammanlänkning och storskaliga samband är lika viktiga i naturen som i vårt moderna samhälle.

Syftet med att analysera hela landskapet, istället för att fokusera på enskilda områden, är att få en bättre helhetsbild av projektets konsekvenser för naturmiljön. Sammanställningar av känd kunskap och kompletterande naturvärdesinventeringar räcker sällan för att kunna se de viktiga sambanden i landskapet. En analys av den biologiska mångfaldens infrastruktur är ett vasst verktyg för att analysera skillnader mellan alternativa lokaliseringar. Metoden passar bra i många projekt i både förstudie- och utredningsskedet. Till exempel kan man vid planering av en ny väg eller järnväg behöva välja mellan flera möjliga sträckningar. Då är det av stort värde att kunna förstå hur värdefulla naturområden hänger ihop.

hasselsnok
En hasselsnok. Foto: Mattias Stahre.

 

Olika modeller för olika ändamål

Metoden baseras till största delen på GIS-analyser, anpassade till olika naturtyper och arter. I analyserna används olika modeller för att identifiera rika landskap, sammanhängande system av värdefulla områden och möjliga spridningsvägar och barriärer. Modellerna grundar sig på vetenskapliga data om spridningsbiologi och tröskelvärden för olika arters krav på sin livsmiljö. Analyserna syftar till att bevara viktiga frågor som:
• Hur ser de ekologiska sambanden ut?
• Klarar sig arterna långsiktigt i landskapet?
• Finns det många liknande områden i närheten?

 

Analys och presentation

Eftersom metoden inte kräver något fältarbete och utnyttjar offentliga databaser till GIS-analyserna är den förhållandevis billig. Analyserna utgår från en mängd olika data från allmänna databaser, bland annat marktäckedata och skogsdata, olika nationella, regionala och kommunala inventeringar som nyckelbiotopsinventeringen och ängs- och betesmarksinventeringen, samt data om förekomster av rödlistade arter. Analyserna kan även kombineras med andra underlag, som till exempel vindkartor, elnät, landskaps- och kulturmiljöanalyser. Presentationen sker i olika GIS-teman och kan erhållas både som GIS-skikt och i rapportform.

 

Kundnytta

Du får möjligheten att kunna se och jämföra projektets olika möjliga konsekvenser för naturmiljön med fokus på helheten. Metoden Biologisk infrastruktur utgör även ett utmärkt verktyg vid framtagandet av projektspecifika mål för naturmiljö.


Ett vägträd i ett öppet landskap. Foto: Åsa Röstell.

 

Metodens 12 olika steg

Steg 1. Karaktärisering naturgeografisk region/biom

Steg 2. Identifiera storskaliga stråk

Steg 3. Analys av värdetrakter

Steg 4. Analys av mosaiktrakter

Steg 5. Analys av värdesystem

Steg 6. Fragmenteringsgrad

Steg 7. Identifiera stora områden

Steg 8. Känsliga avrinningsområden

Steg 9. Bristanalyser

Steg 10. Riktade art- och biotopanalyser

Steg 11. Riktade analyser i urbana miljöer

Steg 12. Skyddade områden