Nyheter & pressmeddelanden

Klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald förändrar i grunden förutsättningarna för ekonomisk utveckling. Samtidigt växer en ny generation bolag fram – företag som gör lösningar på miljöutmaningarna till sin affärsidé. För investerare innebär detta en ny spelplan, där förmågan att förstå och värdera ekologisk hållbarhet blir avgörande för att både undvika risker och identifiera möjligheter.

Tillsammans med Almi Invest GreenTech har Calluna utvecklat Green Impact Framework, en ny metod som utgår från vetenskapen och internationella ramverk som Parisavtalet, IPCC, IPBES och Kunming–Montrealavtalet. Metoden översätter dessa till praktiska verktyg som gör det möjligt att bedöma miljönytta i tidiga investeringar – även när data är begränsade. Bedömningen fokuserar på klimatpåverkan, markanvändning och vattenförbrukning, och inkluderar en nyskapande klassificering av bolags transformativa potential.

Green Impact Framework erbjuder ett trovärdigt, principfast och samtidigt pragmatiskt sätt att styra kapital med vetenskaplig kompass och stödja innovationer som kan bidra till ekologisk hållbarhet.

Ladda ner vårt white paper:

Green Impact Framework: Från klimat till natur – ett pragmatiskt ramverk för ekologiskt hållbara investeringar i tidiga bolag

Intervju i Miljö & Utveckling:

Läs gärna Miljö & Utvecklings intervju med Callunas Magnus Tuvendal och Almi Invest GreenTechs fondchef Jörgen Bodin.

När den årliga Svenska Fladdermuskonferensen anordnades i Västerås förra veckan var flera miljökonsulter från Calluna på plats som deltagare. Två av dem bidrog även till programmet – Eva Amnéus Mattisson förläste om Uppsalas kommunövergripande fladdermusanalys och Oskar Kindvall ledde workshops om ett nytt analysverktyg. Calluna var även sponsor till konferensen.

Artskydd och kommunal planering

Den första dagens program fokuserade på fladdermöss i kommunal planering. Eva Amnéus Mattisson, konsultchef och artskyddsexpert på Calluna, deltog i programmet och berättade om Uppsala kommuns kommunövergripande fladdermusanalys. Analysen gjordes av Calluna på uppdrag av kommunen och visar värdefulla miljöer för olika fladdermusarter. Resultatet utgör ett kommunalt planeringsunderlag samt ligger till grund för scenarioanalyser där olika planers påverkan på arternas livsmiljöer analyseras ur ett artskyddsperspektiv.

– Genom Uppsala kommun fick jag möjligheten att delta i denna väl anordnade konferens och fredagens avslutande paneldiskussion om fladdermöss och artskydd i planeringen som var väldigt intressant, säger Eva Amnéus Mattisson.

Övriga inbjudna talare representerade såväl Naturvårdsverket, Boverket och SLU som flera kommuner och en länsstyrelse. Eva konstaterade stolt att flera av kommunerna i sina presentationer hänvisade till Callunas inventeringar och utredningar.

Visning av verktyg för fladdermusanalyser

Under dag två var temat i stället ljudanalyser, inventeringsmetodik och urbanekologi. Här medverkade Oskar Kindvall, senior miljökonsult, forskare och GIS-specialist på Calluna, där han ledde två mycket välbesökta workshops om hur man kan använda ett nytt verktyg för att göra PREBAT-analyser.

PREBAT är en analysmodell som förutsäger fladdermössens rörelsemönster i landskapet och kan peka ut vilka områden som är mest funktionella och därmed extra bra för fladdermöss. Med det nya verktyget, HNAT, har nya forskningsresultat vävts in i modellen och HNAT kan användas för att modellera alla möjliga arter och livsmiljöer, inte bara fladdermöss. Verktyget körs i ett kostnadsfritt GIS-program, vilket möjliggör en bredare användning än tidigare (PREBAT körs i ArcGIS Pro). Den nya programvaran öppnar även för tillägg av nya funktioner.

– I workshopen visade jag hur man kör PREBAT med det nya verktyget och vi pratade om hur olika analysresultat kan tolkas och användas för olika ändamål. Deltagarna var en blandad skara, med allt från erfarna PREBAT-användare till nyfikna nybörjare. Extra roligt var det att se hur PREBAT återkom under hela konferensen och nämndes i var och varannan presentation, berättar Oskar Kindvall.

Användbara kunskaper och erfarenheter

Alla kollegor från Calluna som deltog på konferensen hade stor behållning av dagarna. Nya kunskaper, erfarenheter från andra i branschen och nya knutna kontakter spelar in väl i det dagliga arbetet. Callunas miljökonsulter hanterar allt från inventeringar och analyser till bedömningar i olika artskydds- och planeringsfrågor.

***

Vad är PREBAT och HNAT?

• PREBAT är en analysmodell som förutser fladdermusaktivitet i landskapet. Den har utvecklats av Oskar Kindvall och Calluna, i samarbete med CBM och Trafikverket. Analysen körs i programvaran ArcGIS Pro och utvecklades för användning vid planering av olika typer av exploateringar i landskapet, exempelvis väg- och järnvägsbyggen.
• HNAT (Habitat Network Analysis Tool) är ett mer generellt verktyg än PREBAT och kan modellera alla möjliga arter och livsmiljöer. Det har utvecklats av Oskar Kindvall och Calluna i samarbete med Chalmers i ett Formas-finansierat projekt. Analysen körs i ett gratisprogram. Hur du kan ladda ner verktyget och hur det kan användas i urban planering beskrivs närmare i en nyligen publicerad artikel (Kindvall et al. 2024).

Miljökonsultbolaget Calluna tar nästa steg i sin tillväxtresa och utser nu Anneli Alersjö till ny vd. Hon kommer närmast från systerbolaget Ecogain, där hon har varit vice vd och operativ chef.

Calluna har på senare år stärkt sin position som en av branschens mest välrenommerade aktörer. Utnämningen av Anneli Alersjö till vd ligger helt i linje med bolagets fortsatta fokus på tillväxt, kundbehov och högklassiga leveranser.

Anneli Alersjö har arbetat med miljö- och hållbarhetsfrågor i över 20 år och har en bakgrund som miljövetare. Hon har bred erfarenhet från ledande roller på Naturvårdsverket, SIS (Svenska Standardiseringsinstitutet) och Sweden Green Building Council, och har under de senaste åren spelat en nyckelroll i Ecogains tillväxtresa – där hon bidragit till att göra bolaget till en av Nordens ledande aktörer inom biologisk mångfald och naturpositiva lösningar. Hon tillträder vd-rollen på Calluna den 10 november.

– Det känns väldigt hedrande att få förtroendet att leda Calluna. Jag har stor respekt för företagets historia, kultur och de människor som gjort det till vad det är idag. Jag vill bygga vidare på det som redan fungerar bra – samtidigt som jag ser stor potential för att stärka vår affär, effektivitet och lönsamhet. Det kommer att ge oss kraft att fortsätta växa och göra verklig skillnad för naturen, säger Anneli Alersjö, nytillträdd vd för Calluna.

Hampus Tunhammar, styrelseordförande i Calluna, kommenterar:

– Anneli har ett tydligt driv och lång och framgångsrik erfarenhet av ledarskap. Hon kombinerar strategisk höjd med en genuin förståelse för konsultverksamhet och hållbarhetsfrågor. Vi är övertygade om att hon kommer att leda Calluna in i nästa fas på ett både tryggt och inspirerande sätt.

Calluna är ett svenskt miljökonsultbolag med cirka 110 medarbetare och spetskompetens inom naturvård, ekologi och biologisk mångfald. Företaget är en del av en växande internationell grupp av nischade expertbolag med kompetens inom ekologi, affär och samhällsutveckling.

För mer information:

Anneli Alersjö, tillträdande vd för Calluna – anneli.alersjo@calluna.se, 0790-06 20 06.

I augusti meddelade EU-domstolen en dom i ett mål rörande skogsbruk i Estland, vilket fick direkta konsekvenser för hur fågeldirektivet ska tolkas och tillämpas. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen kom sedan med en svensk vägledning i oktober. Med anledning av detta tillämpar vi på miljökonsultföretaget Calluna AB alltid skyddsåtgärden avverkning utanför häckningstid i våra artskyddsutredningar.

Svenskt artskydd hänger ihop med EU:s fågeldirektiv

Den svenska lagstiftningen för skydd av fåglar bygger på EU:s fågeldirektiv. Direktivet är införlivat i den svenska lagstiftningen, bland annat genom artskyddsförordningen. Artskyddets syfte är att bevara arterna. Dispenser från förbuden är svåra att få. Vid exempelvis tillståndsansökningar krävs därmed ofta en artskyddsutredning. En sådan utredning visar vilka arter och livsmiljöer som riskerar att påverkas och hur förbuden kan undvikas genom anpassningar och skyddsåtgärder.

Som miljökonsultföretag arbetar Calluna mycket med olika typer av artskyddsärenden och erbjuder företag och myndigheter expertstöd inom området. Både artskyddsförstudier och artskyddsutredningar är något vi ofta stöttar uppdragsgivare med.

– Syftet med våra artskyddsförstudier och artskyddsutredningar är att hjälpa våra uppdragsgivare att undvika förbuden i artskyddsförordningen. Vi arbetar alltid tillsammans för att hitta lösningar som bevarar biologisk mångfald och främjar artbevarande. Genom att jag har många kollegor med hög artkompetens inom alla berörda artgrupper kan vi erbjuda noggranna analyser av hur projektet kan påverka arterna och deras livsmiljöer, berättar Eva Amnéus Mattisson som är konsultchef på Calluna.

Ny EU-dom som påverkar Callunas utredningar

I början av augusti i år kom en dom från EU-domstolen som handlar om skogsbruk i Estland. Domstolen tydliggör att fågeldirektivets förbud mot att döda fåglar eller förstöra bon och ägg gäller oavsett om åtgärden påverkar fåglarnas populationsnivå eller ej. Detta innebär att även i Sverige är det inte tillåtet med avverkning av träd med fågelbon under häckningstid (mars–augusti i större delen av Sverige), oavsett fågelart.

I oktober kom Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens gemensamma vägledning om domen. Vägledningen går i linje med hur vi på Calluna redan tillämpar EU-domstolens slutsatser direkt i våra artskyddsutredningar. Konkret innebär det att vi i Callunas utredningar anger som skyddsåtgärd att avverkning ska ske utanför häckningstid. Denna skyddsåtgärd gäller för alla fågelarter, oavsett bevarandestatus, populationsförändring eller listning i fågeldirektivet. Skyddsåtgärden behöver alltså genomföras för att undvika förbuden i artskyddsförordningen.

Sedan 2022 har Calluna inom ramarna för projektet Grön infrastruktur arbetat med att göra naturvärdesinventeringar och utveckla naturplaner för Östergötlands golfbanor. Hela 19 golfklubbar är med i den unika satsningen som omfattar över 1500 hektar mark. Ambitionen är att göra golfbanorna, och omgivningarna kring dem, ännu mer omväxlande och artrika. Som bonus blir de också ännu roligare att spela golf på.

Håkan Andersson, miljökonsult på Calluna AB, betonar vikten av ett pragmatiskt och lösningsorienterat perspektiv. Han menar att det går att göra stor ekologisk skillnad med förhållandevis små åtgärder, anpassade efter platsens specifika förutsättningar.

Arbetet inleddes med att Calluna gjorde naturvärdesinventeringar på golfbanorna. Därefter togs naturplanerna fram.

"Vi har arbetat utifrån de värden som redan finns, då kan man få resultat ganska snart. Dessutom är det betydligt enklare. Att börja från scratch, och till exempel anlägga ängsmark, tar mycket lång tid. Bättre att till exempel jobba med torra bryn, som ofta finns på golfbanor. Det är viktigt att lägga ribban på rätt nivå, så att man orkar genomföra det arbete som krävs. Sedan kan man öka ambitionsnivån över tid i stället, när man har fått in rutiner för att jobba med biologisk mångfald”, säger Håkan.

Oväntat stora naturvärden upptäcktes vid golfbanorna

Eldsjälen Björn Gustafsson är initiativtagare till projektet. Han berättar att han fick sitt stora naturintresse genom golfen – det växte fram under de tjugo år han drev Landeryds golfklubb. Idag arbetar han för Östergötlands golfförbund. När han hörde talas om Grön infrastruktur insåg han snart att det var ett perfekt projekt för Östergötlands golfklubbar. Han menar att det finns många missuppfattningar om golfens miljöpåverkan:

”Många har uppfattningen att vi bara vräker ut gödsel och bekämpningsmedel. Men så arbetar vi inte. Våra golfbanor har många bryn, bevarade åkerholmar och vattendrag som lever sitt eget liv, som små naturreservat. En av klubbarna har till och med betande djur. Med det här projektet vill vi öka den biologiska mångfalden ytterligare. Jag hoppas också att det ska bidra till att människor förstår vilken nytta golfklubbarna gör för miljön. För mig och många andra spelare är naturupplevelsen en del av golfen”.

”Jag blev överraskad över att upptäcka så många värdefulla miljöer, men också arter som har starkt juridiskt skydd, som sandödlorna i Kinda och Waldemarsvik”, säger Håkan.

Östergötlands golfbanor är rika på vattendrag, artrika skogsbryn, och rester av värdefull slåttermark, som det är möjligt att återställa. Slåtterängen är en miljö som präglas av en oerhörd artrikedom – ett resultat av hundratals år av ett lyckosamt samspel mellan människa och natur. Det här är en historia som är närvarande på golfbanorna. Håkan tror att nästan alla golfbanorna är anlagda på jordbruksmark. Det märks på strukturerna, med diken, åkerholmar och rester av hagar där djur har betat.

"Jag har upptäckt många fina brynmiljöer. De är värdefulla, i synnerhet om det finns gamla träd, död ved och blommande buskar där, för då finns det insekter, och därmed fåglar och fladdermöss. Att tänka ur ett insektsperspektiv är bra när man ska gynna naturen. På några banor har det funnits slåtterängar. Det är en av våra artrikaste naturtyper. Det här är miljöer som bevarats tack vare golfklubbarna – annars hade de varit igenvuxna. Och genom att anlägga dammar, som fungerar som vattenhinder, har golfklubbarna skapat våtmarker, vilket är jättebra för den biologiska mångfalden”, berättar Håkan Andersson.

Kontinuerlig skötsel av golfbanors naturmiljöer ger resultat

Vilken typ av åtgärder finns då med i Callunas naturplaner? Håkan säger att naturen sköter sig själv, men ibland får man hjälpa den lite på traven.

"Det handlar om kontinuerlig skötsel. Att gallra i skogsbryn som blivit igenvuxna. Vad gäller slåtterängsmiljöerna gäller det att arbeta så traditionellt som möjligt. Att kratta bort fjolårslöv om våren. Att slå ängen när blommorna blommat över, att transportera bort höet, och att regelbundet ta bort ris. Och att skapa faunadepåer av död ved – det gynnar alla möjliga insekter. Att samla ris i högar är bättre än att transportera bort det. Där kan djur övervintra, till exempel igelkottar. Gräskomposter är bra för snok. Men det är viktigt att tänka på var man lägger gräsklippet – kompost hör hemma på mark som redan är näringsrik, inte i örtrika bryn”, menar Håkan Andersson.

Naturupplevelsen är en del av golfen

Hur har projektet mottagits av klubbarna och spelarna? Björn Gustafsson har aldrig hört någon som varit negativ:

”I synnerhet de yngre bancheferna har nappat direkt. Jag känner att vi är på helt rätt väg. Men det är viktigt med kommunikation. Att människor till exempel förstår att rishögen vid sidan av fairway är en faunadepå. Samarbetet med Calluna har varit jättepositivt. Håkan är kunnig, och har ett bra sätt att förklara”, säger Björn Gustafsson.

Både Björn Gustafsson och Håkan Andersson menar att arbetet med biologisk mångfald förstärker upplevelsen för golfspelarna – ett mervärde som kan användas i marknadsföringen. Upptäckten av sandödlan på Kinda golfklubb har skapat engagemang bland spelarna. Att försöka få syn på sandödlan har blivit en del av golfrundan och klubben ska starta Sandödlecupen för barn.

”Min förhoppning är att projektet ska få fler klubbar i Sverige att börja arbeta mer aktivt med miljön. Inte bara golfklubbar, förresten, utan företagsparker, bostadsrättsföreningar och racerbanor. Det finns kopiösa mängder med gräsmattor i Sverige, som inte används till något annat än att klippa gräset på... Det vore fantastiskt om fler privata aktörer fick upp ögonen för naturvård”, avslutar Håkan Andersson.

Idag den 2 juli publicerade Miljö & Utveckling en artikel om ett pågående projekt i Östergötland som visar hur golfbanor genom rätt skötsel kan stärka den biologiska mångfalden. Håkan Andersson, miljökonsult på Calluna AB intervjuas om arbetet med naturvärdesinventeringar och naturplaner för 19 golfklubbar i Östergötland.

Läs hela artikeln här: Golfbanor blir fristäder för biologisk mångfald – ”Små åtgärder kan ge stor effekt”.

Idag den 22 juli publicerade Aktuell Hållbarhet en debattartikel skriven av Callunas affärsområdeschef Linda Burenius.

Läs debattartikeln här: "Restaurera Sveriges våtmarker snabbare".

Idag, inför biologiska mångfaldens dag den 22 maj, publicerade Aktuell Hållbarhet en debattartikel skriven av Callunas affärsområdeschef Linda Burenius.

Läs debattartikeln här: ”Hotet från invasiva arter kräver politiskt mod och ökade resurser”.

Fonden Almi Invest GreenTech breddar sitt investeringsmandat från att fokusera på klimatnytta till att även investera i bolag som stärker naturens bärkraft. Som första svenska investerare lanserar de en metod för att bedöma startups bidrag till ekologisk hållbarhet. Metoden är framtagen i samarbete med Magnus Tuvendal på Calluna.

Sedan starten 2017 har Almi Invest GreenTech investerat i startups med potential att minska klimatpåverkan. Med det nya tillvägagångssättet vill fonden bredda synen på hållbar tillväxt och skapa affärsmöjligheter för bolag vars produkter och tjänster bidrar till en mer hållbar förvaltning av naturkapital. Särskilt fokus ligger på lösningar som stärker biologisk mångfald, mark- och vattenresurser.

– Med Greentech-fondens utvidgade mandat stärker vi Almi Invests roll som investerare i framtidens hållbara lösningar. Det är ett viktigt steg i vårt uppdrag att bidra till både innovation och ekologisk hållbarhet och ta ansvar för Sveriges konkurrenskraft på lång sikt, säger Joachim Karlsson, vd för Almi Invest.

Metoden har tagits fram i nära samarbete med Calluna, som har lång erfarenhet av att omsätta forskning om naturkapital till konkret beslutsstöd för både företag och offentliga aktörer.

– Att integrera natur i investeringsbeslut är komplext men helt nödvändigt. Vi har tagit fram en metod som gör detta möjligt även för bolag i tidig fas, där traditionell hållbarhetsrapportering ofta saknas. Det handlar inte om att ersätta klimatmålen, utan om att komplettera dem med naturens perspektiv, säger Magnus Tuvendal, senior miljökonsult på Calluna och huvudförfattare till rapporten.

Världens klimat- och miljömål är långt ifrån att uppnås – inklusive de svenska. Samtidigt är miljönytta svårare att definiera än klimatnytta och investerare har saknat praktiska verktyg för att bedöma innovationer som inte bara minskar klimatpåverkan utan även kan bidra till att återställa ekosystem eller stärka biologisk mångfald. Det gör att många entreprenörer med lösningar på just dessa utmaningar har haft svårt att resa kapital.

– Vi kommer fortsatt att investera i klimatnytta, men världen behöver mer. För att driva verklig omställning måste vi också minska trycket på naturen. Därför har vi tagit fram ett arbetssätt som gör det möjligt att systematiskt bedöma miljönytta i tidiga bolag med indikatorer som markanvändning och vattenförbrukning som grund, säger Jörgen Bodin, Fund Manager för Almi Invest GreenTech.

Med det nya investeringsmandatet tar Almi Invest GreenTech ett viktigt steg för att komplettera klimatnytta med naturfokus och därmed möta den ökande efterfrågan på lösningar som bidrar till en hållbar framtid. Fonden välkomnar nu entreprenörer med innovationer som stärker både affären och naturen.

För mer information vänligen kontakta:

Jörgen Bodin, Fund Manager, Almi Invest GreenTech
+46 72 205 26 79, jorgen.bodin@almiinvest.se

Magnus Tuvendal, Senior miljökonsult, Calluna
+46 72 567 30 80, magnus.tuvendal@calluna.se

Pollinerande insekter som humlor och bin är djur som allt oftare uppmärksammas – men har du tänkt på våra daggmaskar på sistone? Idag, den 22 maj, firas den biologiska mångfaldens dag runtom i landet. Använd dagen till att delta i någon aktivitet nära dig eller till att lära dig vad den biologiska mångfalden är för något och varför den har så stor betydelse för vårt liv på jorden.

Biologisk mångfald – livsviktig variation

Biologisk mångfald handlar om variationen av organismer som finns på jorden. Varje art spelar sin unika roll i ekosystemet. Försvinner en art blir hela systemet svagare, eftersom naturen blir mer sårbar och mindre anpassningsbar vid förändringar. Detta är något som ofta diskuteras i samband med de pågående klimatförändringarna och insekters pollination av våra grödor.

Men måste vi verkligen ha ett trettiotal olika arter av daggmaskar i Sveriges jordar, räcker det inte med en sort? Och spelar det så stor roll om våra almar dör av almsjukan när vi har många andra slags lövträd kvar? Kan inte pollineringen av våra grödor skötas genom ökad biodling i hela landet, ifall de vilda pollinerarna dör ut?

Svaren på dessa frågor är att det är just mångfalden av arter och variationen dem emellan som behövs. En viss arts funktioner i ett ekosystem är svåra att förutse fullt ut. Om omgivningen förändras på något vis kan exempelvis en viss art börja klara sig bättre eller få en förändrad funktion. Någon art kanske är mer tålig mot torka, en annan resistent mot en ditintills ovanlig sjukdom, och så vidare. Kanske märks artens värde och roll i naturen först när den inte finns kvar i området, eller när den helt har dött ut…

Varför bry sig om hur många daggmaskar vi har i jorden?

Biologer pratar ofta om begreppet ekologisk resiliens. Att med en rikare mångfald av arter och organismer kan ekosystemet bättre stå emot och återhämta sig från motgångar eller förändringar, som exempelvis perioder med extremvärme, ökade nederbördsmängder eller spridning av nya sjukdomar.

Detta är bakgrunden till den stora uppmärksamhet som lövplattmasken Obama nungara har orsakat. Denna i Sverige nyupptäckta invasiva främmande art äter bland annat daggmaskar i en sådan utsträckning att det skulle vara förödande för både jordbruket och hela ekosystemet om den får fäste här. Inga studier på artens effekter har utförts ännu.

Men vem vet, kanske finns det bland våra inhemska daggmaskar någon art som kan stå emot lövplattmaskens framfart bättre än de andra och fortsätta upprätthålla sina jordförbättrande funktioner? Chansen för detta, och liknande exempel med andra arter och i andra delar av naturen, är större om vi kan värna den biologiska mångfald vi har idag.

En dag med fokus på biologisk mångfald

Den biologiska mångfalden utgör en global resurs av enormt stort värde – nu och i framtiden – för både ekosystemen själva och för oss människor. Men fastän frågan har börjat uppmärksammas mer på senare tid så minskar ändå antalet arter i snabb takt. Vi står inför det som kallas det sjätte massutdöendet och det riskerar att rubba hela ekosystem och äventyrar vår egen långsiktiga överlevnad på planeten. Sorgligt nog sker det till stor del på grund av olika mänskliga aktiviteter.

Den biologiska mångfaldens dag instiftades av FN för att uppmärksamma artmångfaldens betydelse för allt liv på jorden. Idag bör vi alla tänka lite extra på den viktiga artrikedom som finns runt omkring oss.

Som miljökonsulter med expertkunskap inom skog, mark och vatten jobbar vi på Calluna med artrikedom i princip varje dag. Företagets mission är att bidra till en samhällsutveckling som värnar den biologiska mångfalden. Antingen kartlägger vi vilka arter och livsmiljöer som finns ute i ett naturområde eller provtar och analyserar kvaliteten på olika vattenmiljöer. Eller så bedömer vi risker för påverkan på artrikedomen i allmänhet eller mer specifikt på skyddade arter eller utpekade artgrupper.

– Vårt arbete bidrar helt enkelt till en ökad förståelse för och bevarande av arter och livsmiljöer, vilket i längden värnar vår biologiska mångfald, säger Camilla Montén, VD på Calluna.

Under biologiska mångfaldens dag deltar vi även i aktiviteter som är tillgängliga för allmänheten. Exempelvis kan du i centrala Linköping delta i tre guidade vandringar om fåglar, blommor respektive insekter i de stadsnära natur- och parkmiljöerna kring Linköpings Naturcentrum. Rundvandringarna leds av Håkan Andersson, ekolog och senior miljökonsult på Calluna och en mycket uppskattad naturguide som berättar målande om de arter som syns och hörs runt omkring oss i naturen. Efter vandringen kanske du ser på stadens parker och dess värden för biologisk mångfald med nya glasögon! Vid Naturcentrum finns även chansen att fråga en biolog – både Håkan Andersson och kollegan Amanda Andersson från Calluna finns på plats för att svara på frågor om högt och lågt som rör biologisk mångfald.

---

• Infaller årligen den 22 maj och har i år temat ”Harmony with nature and sustainable development”.
• Instiftades av FN år 2000 för att fira antagandet av texten till Konventionen om biologisk mångfald den 22 maj 1992 och främja ett brett stöd för genomförandet av konventionen.
• Firas stort i Sverige sedan 2017 då Erik Hansson och Rebecka le Moine tog initiativ till att uppmuntra landets naturvänner att engagera sig i dagen.
• Det arrangeras en mängd aktiviteter över hela landet både den 22 maj och under helgerna före och efter – spana in biomfdag.se för att se hela listan eller söka aktiviteter i en karta.

---

Linda Burenius återvänder till näringslivet och tillträder i mars rollen som vice vd och affärsområdeschef på Calluna AB. Med stor erfarenhet inom hållbar utveckling, klimatfrågor och den gröna omställningen ser hon fram emot att tillsammans med Callunas experter bidra till att skapa värde för Callunas kunder.

Efter några år på Global Challenges Foundation, som ansvarig för klimat och miljö samt kommunikationschef, lämnar Linda Burenius nu sin roll för att återvända till näringslivet. I mars tillträder hon en nyinrättad roll som vice VD och affärsområdeschef på Calluna AB, en av Sveriges ledande miljökonsulter med fokus på biologisk mångfald.

– Linda Burenius säger:
"Insikten om hur beroende mänskligheten, företagen och hela vår ekonomi är av att naturen och världens ekosystem är i balans, blir allt starkare. De senaste årens globala överenskommelser för att skydda och restaurera skadade ekosystem, samt EU:s naturrestaureringslag, är avgörande. De innebär både stora möjligheter och utmaningar för näringslivet och offentliga aktörer. Jag ser fram emot att tillsammans med Callunas expertteam inom hållbar mark-, skog- och vattenanvändning bidra till att Sveriges näringsliv och offentlig sektor kan möta dessa förändringar på ett effektivt sätt och samtidigt ta tillvara de nya affärsmöjligheterna."

– Camilla Montén, VD på Calluna AB:
"Jag har haft förmånen att arbeta med Linda de senaste åren som styrelseledamot i Callunas styrelse. Hennes erfarenhet av ledande roller inom den gröna omställningen, affärsutveckling, idéförsäljning och kommunikation gör att jag är väldigt glad att Linda nu tillträder rollen som vice vd och Affärsområdeschef. Jag ser fram emot att fortsätta vårt samarbete och är övertygad om att Linda kommer bidra till att stärka vår position som ledande aktör inom hållbarhetsarbete."

– Linda Burenius fortsätter:
"Det ska bli väldigt spännande att få komma tillbaka till näringslivet och tillämpa de planetära gränserna i praktiken. Jag har haft privilegiet att på nära håll följa Earth Commissions arbete med de planetära gränserna, lett av framstående forskare som Johan Rockström, Fatima Denton och David Obura, liksom att få arbeta med framstående tankesmedjor inom miljö och klimat i länder som Brasilien och Indien. Jag ser verkligen fram emot att kombinera dessa globala insikter med mina erfarenheter från den gröna energi- och industriomställningen."

Calluna AB är miljökonsulter med expertkunskap om skog, mark och vatten. Arbetet bidrar till en samhällsutveckling som värnar den biologiska mångfalden och man arbetar alltid objektivt och faktabaserat, med stort personligt engagemang, vilket gynnar såväl uppdragsgivare som naturen. Visionen är ett samhälle som utvecklas i samklang med naturen och ekosystemen. Bolaget som omsätter 120 MSEK och har 110 anställda, grundades 1992 och är verksamt inom energiprojekt, infrastruktur, stadsutveckling, hållbarhetsfrågor och naturrestaureringsprojekt.

Linda Burenius var under 14 år med och byggde upp energibolaget OX2 i olika ledande roller, som vd i ett av dotterbolagen, kommunikationschef, Head of Public Affairs samt styrelseordförande i branschföreningen Svensk Vindenergi. Hon kommer senast från stiftelsen Global Challenges Foundation, där hon ansvarat för stiftelsens arbete inom klimat, miljö samt kommunikation. Hon är styrelseledamot i Almi Invest Greentech fond och tidigare styrelseledamot i Calluna. 2019 listades hon i Veckans Affärer som en av "125 most powerful woman in business" och 2009 mottog hon utmärkelsen ”Årets gröna kapitalist” av samma tidning.

Naturarvet vinner årets julgåva från konsultföretaget Calluna. "Det är roligt att våra medarbetare för tredje året i rad har valt att stötta stiftelsens viktiga arbete med bevarande av värdefulla gammelskogar", säger Camilla Montén, VD för Calluna AB.

Inför julen ger Calluna AB som vanligt en gåva till ett välgörande ändamål för att visa uppskattning till företagets kunder, samarbetspartners och medarbetare och tacka för det gångna året.

– Det är roligt att se att våra medarbetare för tredje året i rad har valt att stödja den här stiftelsens viktiga arbete med bevarande av värdefulla gammelskogar i Sverige, säger VD Camilla Montén.

Stiftelsen Naturarvet arbetar med bevarande av värdefulla gammelskogar i Sverige. Genom insamlingar har de kunnat köpa upp flera skogsområden som nu är skyddade för all framtid. Gammelskog är skog som är mer eller mindre orörd, utan modernt skogsbruk, och dessa naturmiljöer är mycket viktiga för den biologiska mångfalden.

Just nu samlar Naturarvet in pengar till bland annat förvärvet Söderboda gammelskog på Gräsö, vid norra Upplandskusten, vilket är den skog som Calluna har stöttat i år med köp av flera skogsrutor.

– Med detta vill vi på Calluna önska alla en god jul och ett gott nytt år, hälsar Camilla Montén.

Hållbarhetsrapportering handlar inte om att fylla i uppgifter på ett korrekt sätt. Rätt använt ska CSRD, EU:s nya direktiv, bidra till att hållbarhetsrapportering blir något som gör verklig skillnad. Callunas hållbarhetskonsult Magnus Tuvendal berättar här om direktivets potential och ger sina bästa råd till företag som ska komma igång med CSRD.

Med CSRD blir hållbarhetsrapportering mer krävande

Det nya direktivet för hållbarhetsrapportering (CSRD), och de tillhörande nya rapporteringsstandarderna, är en del av EU:s gröna giv. Ambitionen är att det ska bli lättare för till exempel investerare och konsumenter att jämföra företag ur ett hållbarhetsperspektiv.

CSRD kan framstå som överväldigande. Fler uppgifter än tidigare ska redovisas, samtidigt är kvalitetskraven på analyserna högre. Det gäller att förstå både hur man påverkar sin omvärld och vilka risker och möjligheter omvärlden ställer företaget inför. Hela företagets värdekedja ska kartläggas och analyseras. Man behöver förstå både underleverantörers påverkan och påverkan från egna produkter och tjänster under hela livscykeln.

Med dessa nya spelregler kommer hållbarhetsrapportering likställas med finansiell rapportering. Det här är ett stort steg. Ett skifte i synen på det ansvar som företag förväntas ta. Det är också ett arbete med potential att vitalisera affärsmodeller, stärka långsiktig konkurrenskraft och framtidssäkra företag.

Ökat fokus på komplexa utmaningar

Arbetet med att göra en hållbarhetsrapport består av fyra steg: dubbel väsentlighetsanalys, hållbarhetsarbete, hållbarhetsrapport och granskning av rapport.

– Jag ser de två förstnämnda som de viktigaste och mest utmanande delarna. Här har hållbarhetsexperter med förmågan att göra komplexiteten begriplig och handlingsbar, med tvärvetenskaplig ödmjukhet, mycket att bidra med, konstaterar Magnus Tuvendal, hållbarhetskonsult på Calluna AB.

Med CSRD tar exempelvis ”biologisk mångfald och ekosystem” plats som ett centralt hållbarhetsområde där företag kan göra stor skillnad. Det är en annan slags utmaning än klimatpåverkan som många redan arbetar framgångsrikt med och har metoder för att analysera. Nu behövs kunnande om hur företagets alla aktiviteter påverkar arter, ekologiskt samspel och ekosystemtjänster – och hur allvarliga dessa konsekvenser är. Robusta, praktiska metoder för mätbarhet behövs.

– Det är lätt att tro att analysen gör sig själv bara man har tillgång till alla data. Men det krävs helhetsförståelse för att data ska bli meningsfulla. Som hållbarhetskonsult vill jag understryka att det är viktigt att inte bara bidra med fakta, utan också med vägledning i hur kunskapen kan användas. Bland annat för att utveckla relevanta och realistiska mål som ger riktning åt hållbarhetsarbetet, säger Magnus Tuvendal.

Flera företag söker idag efter kompetens i hållbarhetsrapportering. Kanske ser man med CSRD främst ett ökat behov av hållbarhetsadministration? Man kan fråga sig om de inte i högre grad borde efterfråga kompetens i hållbarhetsarbete och hållbarhetstyrning.

Vad ska företag tänka på för att komma igång med CSRD?

Magnus Tuvendals tre bästa råd till företag för att komma igång med CSRD är:

1. Hitta era fokusområden. Nyttja direktivet som ett redskap för att fokusera på rätt saker. För CSRD är smart upplagt. Det hjälper er att identifiera de områden där ni kan göra störst skillnad och sedan jobba strategiskt och operativt med dem.

2. Dra nytta av ögon utifrån. För att utmana sig själv, eller sin grupp, tror jag att det är klokt att ta hjälp externt – även när det finns bra kompetens på företaget. För det är lätt att fastna i invanda tankemönster. Med perspektiv utifrån blir det enklare för er att upptäcka fler möjligheter innan de viktiga besluten fattas.

3. Vänta inte med analysen. Sätt igång direkt med den dubbla väsentlighetsanalysen. Använd den kunskap och den information som redan finns på företaget för att göra en pilotversion eller prototyp av analysen. Det ger snabbt en övergripande bild av verksamheten och av vilka hållbarhetsområden som är väsentliga. Därefter kan ni komplettera med mer information och kanske även med expertkunskap.

CSRD kan, rätt använt, bidra till att hållbarhetsrapportering blir ett strategiskt och förändringsorienterat arbete som gör verklig skillnad.

När Sverige och Östergötland rustar sig för att bättre kunna möta konflikter och kriser öppnas möjligheter att samtidigt bidra till omställningen till ett mer hållbart samhälle. Under Beredskapsveckan i slutet av september inbjuds allmänheten, beslutsfattare, forskare, journalister och entreprenörer att titta närmare på några av dessa möjligheter inom områdena livsmedelssystem respektive samhällsteknisk försörjning i två öppna halvdagsseminarier.

Spännande föreläsare inbjudna att tala

Ett ökat fokus på beredskap. Kan det driva på omställningen mot mer hållbara och resilienta system för livsmedels- och samhällsteknisk försörjning? Kan det även skapa ett större engagemang från civilsamhället och nya affärsmöjligheter för kreativa entreprenörer? Och kan små- och storskaliga lösningar blomstra sida vid sida eller står vi inför svårlösliga målkonflikter när vi ska bygga ett Sverige väl rustat för olika kriser?

–Under den nationella Beredskapsveckan har vi på Linköpings Naturcentrum förmånen att tillsammans med flera samarbetsorganisationer få bjuda in till två seminarier med några av landets och länets mest spännande föreläsare inom dessa områden, berättar Anders Carlsson, miljökonsult på Calluna och verksamhetschef vid Linköpings Naturcentrum.

Den 24 september görs en resa från jord till bord och tillbaka igen. Seminariet Hur bygger vi ett robust regionalt livsmedelssystem? kommer visa hur flöden av näring och behovet av energi och logistik kan säkras regionalt. Den 26 september hålls seminariet Framtidens hållbara och robusta infrastruktur, som tittar närmare på hur omställning av våra försörjningssystem för energi, data, gas och vatten på samma gång kan göra systemen mindre sårbara och mer hållbara.

Hållbarhet under Beredskapsveckan

Utöver nämnda seminarier bjuds besökarna under Beredskapsveckan på olika konstinslag och en utomhusmässa i Linköpings Trädgårdsförening. Under mässan visar olika föreningar från civilsamhället upp sig och sin kris- och beredskapsverksamhet på scenen i Trädgårdsföreningen och på Linköpings Naturcentrum. Den 26 september ges en klimatvandring med geologiskt perspektiv och konstnärliga inslag.

Seminarierna arrangeras av SPIRA-nätverket i samarbete med Vreta Kluster respektive Cleantech Östergötland. Aktiviteterna vid Linköpings Naturcentrum och i Trädgårdsföreningen ges även i samverkan med Folkuniversitetet samt en rad frivilligorganisationer och görs med stöd av Linköpings kommun.

***

Beredskapsveckan: En temavecka och kommunikationsinsats som arrangeras vecka 39 varje år. Veckan leds av MSB och genomförs av många aktörer samtidigt i syfte att stärka motståndskraften hos invånarna. Temat för 2024 års vecka är ”Sätt igång!”

Calluna, en ledande aktör i Sverige inom miljökonsulttjänster, öppnar nu efter sommaren ett nytt kontor i Uppsala. Kontoret ligger i området Uppsala Science Park. Det kommer att utgöra en viktig utgångspunkt för bolagets konsulter som hjälper företag och myndigheter i regionen och hela landet med expertkunskap om skog, mark och vatten.

"Med vårt nya kontor i Uppsala kan vi förbättra vår service till befintliga och nya kunder, samtidigt som vi erbjuder en närmare arbetsplats för våra kunniga konsulter som bor i Uppsalaområdet. Detta är ett strategiskt steg för att integrera ännu mer innovation och expertis inom vårt företag", säger Camilla Montén, VD på Calluna.

Miljökonsulttjänster inom skog, mark och vatten

Med detta nya steg ser Calluna fram emot att fortsätta arbeta med att skapa lösningar som både gynnar naturen och uppfyller kundernas behov. I dagsläget är det ett tiotal konsulter som knyts till kontoret, men företaget är i stark tillväxt och rekryterar löpande fler kunniga konsulter inom exempelvis ekologi, GIS, miljörätt och projektledning. Det nya kontoret kommer, liksom företaget i stort, att erbjuda en rad miljökonsulttjänster med fokus på bland annat biologisk mångfald, miljöövervakning och ekosystemtjänster.

”Vi är entusiastiska över möjligheterna som det nya kontoret i Uppsala kommer att erbjuda oss på Calluna. Vi och våra kollegor ser fram emot att börja jobba på den nya arbetsplatsen och därifrån fortsätter vi att bidra till en samhällsutveckling som värnar den biologiska mångfalden”, berättar två av kontorets medarbetare Tove Adelsköld och Eva Amnéus Mattisson.

Den 22 maj, internationella dagen för biologisk mångfald, lyfter Calluna fram vikten av att arbeta för att bevara naturens mångfald – inte bara idag utan varje dag.

Förlust av biologisk mångfald

Just nu minskar den biologiska mångfalden i snabb takt, både globalt och i Sverige. Till exempel minskar antalet pollinerande insekter, situationen i Östersjön är akut och vi har aldrig haft så lite skog i Sverige som idag. Men det går alldeles utmärkt att värna om biologisk mångfald samtidigt som vi utvecklar samhället med bostäder, infrastruktur och förnybar energi. Det som behövs är kunskap om såväl ekosystem och arter, som om hotbilder och lösningar.

Som en ledande aktör inom miljökonsulttjänster i Sverige bidrar Calluna genom att hjälpa företag och myndigheter med expertkunskap om skog, mark och vatten. Under det gångna året har Calluna till exempel utfört 150 naturvärdesinventeringar och mer än 160 artinventeringar åt sina kunder. Uppdragen omfattade flera tusen hektar mark och vatten där det nu, tack vare Callunas uppdragsgivare, finns ökad kunskap om livsmiljöer och arter.

Bidrar till lösningar

”Genom att erbjuda skräddarsydda tjänster för exempelvis vägprojekt, stadsplanering eller sol- och vindkraft bidrar Calluna inte bara till sina kunders framgång utan spelar också en avgörande roll i att värna biologisk mångfald. Vårt arbete med inventeringar är grundläggande för att våra uppdragsgivare ska kunna förstå och därmed skydda den biologiska mångfalden i sina plan- eller projektområden”, säger Camilla Montén, VD på Calluna.

Med en bred portfölj av tjänster inom rådgivning, datainsamling, bedömning och analys, planering, projektering och förvaltning är Calluna en viktig partner för alla som vill investera i en mer hållbar framtid.

Förlusten av livsmiljöer och utrotning av arter är en av vår tids mest pressande miljöutmaningar. Callunas önskan är att den uppmärksamhet som biologisk mångfald får just idag, den 22 maj, ska spilla över till alla andra dagar på året.

Calluna har, i samarbete med arkitekterna Krook & Tjäder, tilldelats uppdraget att kartlägga och värdera Göteborgs jordbruksmark. Underlaget utgör en viktig del av Göteborgs Stads arbete med att stärka den lokala livsmedelsförsörjningen och skapa en mer hållbar framtid.

– Hur vi värderar våra jordbrukslandskap är avgörande för besluten vi fattar – beslut som ofta får konsekvenser över mycket lång tid, säger Magnus Tuvendal, senior miljökonsult och ekosystemtjänstspecialist på Calluna. Det är inspirerande att tillsammans med Krook & Tjäder och Göteborgs stad få arbeta med denna utmanande fråga och bidra med nya kunskapsunderlag.

Stadsbyggnadsförvaltningen kommer att använda underlaget i arbetet med en ändring av översiktsplanen genom ett tillägg avseende jordbruksmark och livsmedelsförsörjning.

Krook & Tjäder bidrar med bred expertis inom strategisk samhällsplanering och landskapsarkitektur. Tillsammans med Callunas specialistkunskaper inom ekosystemtjänster, naturvärden och avancerade GIS-analyser skapas en dynamisk och kraftfull kombination som garanterar en nyanserad värdering av Göteborgs jordbruksmark.

Lina Lindegren, landskapsarkitekt på Krook & Tjäder, tillägger:

– Vi är stolta och glada över att ha fått förtroendet att genomföra detta viktiga uppdrag. Att värdera Göteborgs jordbruksmark är en komplex och utmanande uppgift, men med vår samlade kompetens och vårt engagemang är vi övertygade om att vi kan leverera ett värdefullt kunskapsunderlag till Göteborgs stad.

Uppdraget omfattar en värdering av all jordbruksmark i Göteborgs Stads utbredningsområde, vilket omfattar cirka 5 300 hektar. Värderingen ska baseras på Jordbruksverkets vägledningar och bland annat ta hänsyn till jordbruksmarkens produktionsvärden, naturvärden samt kulturella och sociala värden. Även klimatanpassningsaspekten och ska vägas in i värderingen och en bedömning av kommunens självförsörjningsförmåga ska göras.

Bakgrund

I december 2022 beslutade Göteborgs kommunfullmäktige att ta fram ett tematiskt tillägg till översiktsplanen för jordbruksmark inom Göteborgs kommun för att stärka livsmedelsförsörjningen. Det pågående arbetet med krisberedskap och utbyggnaden av ett civilt försvar har lyft fram behovet av att öka andelen lokal livsmedelsproduktion.

En metod för värdering av jordbruksmarkens värde, att använda i kommunal översiktsplanering, och ett ovanligt strategiskt sätt att genomföra en översiktsplan. Det är två uppdrag som Calluna har medverkat i och som utgör två av nomineringarna till Planpriset 2023. ”Vi är glada och stolta över att ha bidragit till att kommunerna Norrköping och Halmstad har nominerats till Sveriges arkitekters planpris”, säger Callunas VD Camilla Montén.

Det prestigefyllda Planpriset delas årligen ut av Sveriges Arkitekter till en kommun för ”ett väl utfört planarbete som behandlar en angelägen fråga”. Bland de fyra nomineringar som har chans att vinna Planpriset 2023 finns två projekt där Calluna har varit delaktiga: Kunskapsunderlag om jordbruksmarken i Norrköping samt Halmstad kommuns utbyggnadsplan. Vinnaren avslöjas på Arkitekturgalan den 9 april.

”Vi är glada och stolta över att ha bidragit till att kommunerna Norrköping och Halmstad har nominerats till Sveriges arkitekters planpris. Det är roligt att se hur Calluna genom att bistå kommuner med expertkunskap om skog, mark och vatten bidrar till dessa och liknande nyttor runtom i landet”, säger Camilla Montén, VD på Calluna.

Värderingsmetod sparade 80% av jordbruksmarken

Norrköpings kommuns kunskapsunderlag om jordbruksmark utgör det ena nominerade projektet som Calluna medverkat i. I hela landet minskar arealen jordbruksmark, trots att den är av nationell betydelse och har juridiskt skydd. I Norrköpings kommun berörs jordbruksmark ofta vid frågor om markanvändning, eftersom marktypen utgör en fjärdedel av kommunens yta. Även om flera ansatser gjorts saknades det vid 2020-talets början fortfarande en allmänt etablerad modell för värdering av jordbruksmark till hjälp i planeringsarbetet.

Tillsammans med Radar arkitektur & planering fick Calluna därför i uppdrag av Norrköpings kommun att ta fram en GIS-baserad metod för värdering av jordbruksmarkens värden samt ett övergripande kunskapsunderlag om jordbruksmarkens kvaliteter. Med utgångspunkt i en tidigare studie och intervjuer med sakkunniga tog projektgruppen fram en metod och ett verktyg som kommunen kunde använda i arbetet med ny översiktsplan.

Johanna Bergkvist, projektledare för den nya översiktsplanen på Norrköpings kommun, konstaterar att kunskapsunderlaget har gjort det möjligt att föra mycket bättre diskussioner med politik och tjänstemän kring jordbruksmarksfrågor.

”Denna förbättring har i sin tur lett till att vi har gått från 2 108 ha jordbruksmark utpekad för exploatering i ÖP 2017 till 403 ha sådan mark utpekad i vår nya ÖP – alltså en minskning med 80%!” berättar Johanna Bergkvist.

Anders Carlsson på Calluna som var med i projektgruppen gläds över att höra vilket resultat som modellen har bidragit till i kommunen.

”Kunskapsunderlagets information är evidensbaserad och anpassad för beslutsfattare som saknar tillräckligt med tid och förkunskaper i ämnet för att kunna gräva ner sig i detaljer. Jordbruksmarkens brukningsvärde gestaltades på ett sammanvägt och överskådligt sätt i kartorna. Jag tror att den trygghet som detta bidrog till i beslutsprocessen var en avgörande faktor till de konsekvenser som kommunen lyfter fram”, säger Anders Carlsson.

Planprisjuryn lyfter fram att projektet visar betydelsen av att jordbruksmarken inte hanteras separat, utan kopplas till övrig stadsplanering. Initiativet är angeläget och kommer förhoppningsvis att bidra till en förändrad hantering av jordbruksmarken i Sverige.

Processtöd för hållbar tillväxt

Det andra nominerade projektet som Calluna medverkat i är Halmstads kommuns utbyggnadsplan. Halmstad är en kommun med hög tillväxt och i översiktsplanen för de kommande 30 åren uttrycks en tydlig ambition att fortsätta att växa – men på ett hållbart sätt. En utmaning är att behålla samma målbild i hela processen, från planering till byggnation, med fokus på social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.

För att säkerställa en samlad strategi för översiktsplanens genomförande valde kommunen därför att ta fram en långsiktig utbyggnadsplan som redovisar när olika områden ska byggas ut och hur samhällsservice och infrastruktur ska utvecklas parallellt med nya bostäder och verksamhetsområden.

Calluna genomförde i samverkan med Radar arkitektur & planering och Ecosoci en strategisk hållbarhetsbedömning av planen. Resultatet av detta arbete utgjorde också ett processtöd för kommunen i planeringen. Utbyggnadsplanens strategier att bygga en tät stad inifrån och ut med stora bostadsområden samt för de mindre orterna etappvis i ett stråktänkande, bedömdes ge ökade förutsättningar för ett hållbart resande, ett minskat markanspråk, bättre klimatanpassning samt minskad påverkan på vattenresursen.

Planprisjuryn lyfter fram att utbyggnadsplanen överbryggar glappet mellan översiktsplanens visioner och de projektspecifika detaljplanerna. Tack vare planen går konsekvenserna av olika utbyggnadsstrategier att överblicka och utvärdera i relation till översiktsplanens hållbarhetsmål.

Naturarvet får årets julgåva från konsultföretaget Calluna. "Det är våra medarbetare som har valt att vi även i år stöttar stiftelsens arbete med bevarande av värdefulla gammelskogar", säger Callunas VD Camilla Montén.

Konsultföretaget Calluna AB vill genom gåvan tacka både interna och externa parter för det gångna året och visa uppskattning för de samarbeten och det arbete som har utförts.

"Med denna gåva till Naturarvet vill vi på Calluna önska alla våra medarbetare, kunder och samarbetspartners en god jul och ett gott nytt år", säger VD Camilla Montén.

Stiftelsen Naturarvet arbetar med bevarande av värdefulla gammelskogar i Sverige. Just nu samlar de in pengar till bland annat förvärvet Ekås ek-bokskog i Halland. Det är i detta område med äldre ädellövskog som Calluna har stöttat med köp av flera skogsrutor.

Gammelskog är skog som är mer eller mindre orörd, utan modernt skogsbruk. Dessa skogar är oerhört viktiga för både den biologiska mångfalden och att bromsa klimatkrisen. Genom insamlingar har stiftelsen köpt upp flera gammelskogar som nu är skyddade för all framtid. Naturarvet beskriver hur skyddet av Ekås ek-bokskog och andra liknande gammelskogar är den viktigaste åtgärden som kan vidtas lokalt för att bromsa klimatförändringarna globalt.

"Våra medarbetare har fått rösta om julgåvans mottagare och Naturarvet vann även i år, denna gången med 48% av rösterna. Det känns fint att vi kan bidra till deras viktiga verksamhet", säger Camilla Montén.

Calluna stärker sitt varumärke och lanserar en ny hemsida. "Vi vill visa hur vårt engagemang gynnar både naturen och våra uppdragsgivare", säger Camilla Montén, VD på Calluna.

Calluna hjälper dagligen företag och myndigheter med expertkunskap om skog, mark och vatten. Detta för att kunna bidra till en samhällsutveckling som värnar den biologiska mångfalden. Hemsidan visar Callunas expertområden med exempel på tjänster och tidigare projekt.

"Hemsidan är navet i vår kommunikation med både kunder, arbetssökande och andra intressenter. Med den nya sidan vill vi visa hur vårt engagemang gynnar både naturen och våra uppdragsgivare, och locka fler att bli nyfikna och ta kontakt med oss," berättar Camilla Montén, VD på Calluna.

Samtidigt har även en visuell uppdatering av sidans formspråk och uttryck gjorts. Sidans foton är tagna av flera skickliga fotografer bland Callunas medarbetare och bilderna skildrar naturen i miljökonsulternas vardag. Sidan har tagits fram av 123 Reklam och Volid i samarbete med Calluna.

"Den uppdaterade hemsidan är ett viktigt steg i vår process att stärka varumärket Calluna och tydligare visa vilka vi är", säger Camilla Montén.

Calluna välkomnar alla besökare att utforska den nya hemsidan (www.calluna.se) och lära sig mer om företagets arbete.

Svensk Vindenergi välkomnar Calluna som ny medlem. Calluna har länge strävat efter att bidra till att samhällets utveckling värnar den biologiska mångfalden. "Vi ser fram emot att fortsätta möjliggöra en ansvarsfull och miljövänlig utveckling av vindkraftsprojekt i Sverige", säger Callunas VD Camilla Montén.

Svensk Vindenergi, branschorganisationen för vindkraft i Sverige, välkomnar Calluna som nytt medlemsföretag.

"Vi är glada över att välkomna Calluna som medlem i Svensk Vindenergi. Deras engagemang för att bevara och främja den biologiska mångfalden är av stort värde för vindkraftsbranschen. Tillsammans kommer vi att fortsätta det intensiva arbetet för en hållbar och ansvarsfull utveckling av vindkraftsprojekt i Sverige", säger Daniel Badman, VD för Svensk Vindenergi.

Calluna har sedan grundandet 1992 etablerat sig som en oberoende och pålitlig aktör inom sitt område och har varit engagerade i projekt med flera andra medlemsföretag i Svensk Vindenergi.

Som medlem i organisationen kommer Calluna att intensifiera sitt arbete med att bistå vindkraftsbranschens strävan mot att främja ekologisk hållbarhet. Camilla Montén, vd för Calluna, betonar vikten av detta medlemskap:

"Vi har en stark vilja att bidra till en samhällsutveckling som värnar den biologiska mångfalden. Vår anslutning till Svensk Vindenergi kommer att stärka vårt engagemang och vi ser fram emot nya samarbeten med andra medlemsföretag och att fortsätta möjliggöra en ansvarsfull och miljövänlig utveckling av vindkraftsprojekt i Sverige", säger Callunas VD Camilla Montén.

Nu kompletteras det upprustade promenadstråket längs sjön Magelungens norra strand i Stockholm med nyproducerade informationstavlor om områdets växt- och djurliv. "Skyltarna kommer verkligen att bli till stor nytta och glädje för områdets besökare."

Upprustad strandpromenad

Stockholms stad har rustat upp en strandpromenad efter sjön Magelungens strand, ett fem kilometer långt stråk mellan Fagersjö och Farsta strand. Projektet är en del av stadens satsning Grönare Stockholm och färdigställdes sommaren 2020.

Promenadstråket är tänkt att erbjuda både nya upplevelser och avkoppling samt skapa ny framkomlighet. Upphöjda trädäck, nya bryggor, sittytor och lekplatser har byggts. Ett hundratal holkar för olika fåglar, fladdermöss och insekter har dessutom installerats i området.

Nya skyltar – välkommet inslag

Denna vår får strandpromenaden även nyproducerade informationstavlor för besökarna. Miljökonsulter från Calluna AB har tagit fram fem skyltar på uppdrag av Stockholms stad, om sjön, stranden, skogen, ekmiljöer och blomsterängen.

– Skyltarna kommer att sättas upp i vår och de kommer verkligen att bli till stor nytta och glädje för områdets besökare som får lära känna naturen längs med Magelungens norra strand och kanske lära sig något nytt om fladdermöss, fåglar eller groddjur, berättar Ann-Louise Dyer, projektledare vid Trafikkontoret.

Platsspecifika illustrationer

På Calluna jobbar konsulterna med naturinformation i många olika typer av uppdrag, och ofta görs även lämpliga illustrationer för projekten. I en del fall används fotografier av arter och miljöer, i andra fall jobbar illustratörerna med akvarell eller digitalt.

– Till skyltarna vid Magelungen har våra illustratörer tagit fram bilder med digitala illustrationstekniker och på så vis skapat platsspecifika motiv med pedagogiskt värde till områdets skyltar, berättar Callunas projektledare Mova Hebert.

Till Magelungens strandpromenad har även en översiktskarta tagits fram som visar besökarna var de befinner sig längs vandringen. Skyltarnas texter ska ge läsarna ord och idéer om växt- och djurlivet i södra Stockholm.

EcoComp är ett pågående innovationsprojekt som tar fram en lösning för ekologisk kompensation och naturbaserad klimatkompensation. Vinnova har nu beviljat en ansökan om fortsatt utveckling av projektet. Calluna AB står bakom ansökan i samverkan med en stark konstellation av olika aktörer.

EcoComp är ett projekt som för andra gången tilltalade utvärderingskommittén hos Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Det handlar om att utveckla en marknadsbaserad handelslösning för ekologisk kompensation och naturbaserad klimatkompensation som samtidigt gynnar den biologiska mångfalden. Projektet möter markägarnas växande intresse för ekologisk och naturbaserad kompensation. Nästa steg av projektet har beviljats medel av Vinnova för åren 2021-2023 och arbetet drar igång direkt i augusti.

– Vi är både glada och lättade här på Calluna, vi trodde starkt på vår ansökan men vet att konkurrensen är hård, säger VD Fredrik Ström.

Idén om EcoComp föddes när Maria Thorell, miljökonsult på Calluna AB, såg den biografiska filmen Miss Potter. Hon inspirerades av Beatrix Potter som gjorde en stor insats för lantbrukare och biologisk mångfald i Lake District i Storbritannien för ungefär hundra år sedan.

– Utmaningen som den biologiska mångfalden står inför idag, i kombination med klimatfrågan, har skapat en enorm efterfrågan på storskaliga åtgärder som både stödjer biodiversiteten och minskar växthusgaser i atmosfären, säger Maria Thorell på Calluna AB. Samtidigt ska åtgärderna ge markägarna säkra inkomster till ett pris som marknaden är villig att betala. EcoComp-projektet sammanlänkar dessa två behov och kommer att möjliggöra för aktörer att kompensera för negativ ekologisk påverkan och klimatpåverkan som en del av sin dagliga verksamhet och i sitt hållbarhetsarbete.

Självklart har projektet en del svårigheter framför sig att klara ut på vägen mot en färdig handelslösning. Man är dock övertygade om att kunna skapa ett pålitligt system för marknaden redan i version 1.0. Certifikat och standardiserade metoder som möjliggör för intressenter att utvärdera vad som har sålts och köpts är en viktig pusselbit. En annan är långsiktig säkerhet för de kompenserade områdena.

– Vi är glada att ha en stark konstellation av aktörer som samarbetspartners och referensgrupp i detta arbete, säger Magnus Bäck, projektledare för EcoComp på Calluna AB.

Under utvecklingen av plattformen kommer projektgruppen att arbetat tillsammans för att systematiskt testa systemet och förbättra det steg för steg inför etableringen av EcoComp på marknaden 2023.

Formas har bifallit ett stort utvecklingsprojekt som ska skapa ett analysverktyg som integrerar både sociala, ekonomiska, ekologiska och kulturhistoriska intressen vid planering av vägar och järnvägar i städer.

Projektet är ett samarbete mellan Calluna AB, Chalmers tekniska högskola, KMV Forum (numera Norconsult), Trafikverket och Göteborgsregionen. Det beviljade projektet omfattar nästan 4 miljoner kronor och spänner över 2 års tid.

– Att Formas har beslutat att finansiera detta tvärvetenskapliga forskningsprojekt är ett ytterst positivt besked och jag gläds åt att få jobba med detta projekt de närmsta åren, säger Oskar Kindvall som är projektets initiativtagare.

I Formas utlysning Från forskning till tillämpning för ett hållbart samhälle framgår att de sökt projekt där olika aktörer i samhället samverkar så att forskningsresultat, tillsammans med kunskap och beprövad erfarenhet hos behovsägare, kan omsättas till lösningar som kan tillämpas och komma till nytta i samhället och verkligen bidrar till omställningen till socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbara samhällen.

– Projektet har fokus på transportinfrastruktur eftersom förändringar i infrastrukturens utformning har en så stor inverkan på alla andra delar av samhällsutvecklingen och för att behovet är stort av att i förväg bättre förstå alla effekter av alternativa vägval, berättar Oskar Kindvall.

Planen är att bygga vidare på ett redan framtaget verktyg och att sedan testa och tillgängliggöra analysverktyget i ett antal fallstudier i samarbete med Trafikverket och Göteborgsregionen. Verktyget förväntas bidra till att potentialer och känsligheter kan förutses och lyftas i ett tidigt skede av planeringsprocessen.

Fyra miljökonsultföretag reagerar på statlig utredning om artskyddsförordningen i ett gemensamt remissvar. "Det förslag som är lagt innebär en sänkning av de svenska ambitionerna samtidigt som vi står inför den största artutrotningen i mänsklighetens historia" säger företrädarna för konsultbolagen.

I slutet av oktober skickade konsultföretagen Calluna AB, Ekologigruppen AB, Jakobi Sustainability AB och Naturcentrum AB in ett gemensamt remissvar på miljödepartementets utredning Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar.

I remissvaret pekar konsultföretagen bland annat på att skyddet för livsmiljöer för hotade fågelarter inte får försvagas. Utredningen anses missa möjligheten att skapa ett juridiskt skydd för de många fågelarter som behöver det.

– Artskyddet ska beakta de arter som har störst behov av skydd, oavsett organismgrupp eller vilken verksamhet som hotar dem. Att kraftigt försämra skydd av fåglars livsmiljöer är inte rätt väg att gå, säger remissvarets författare.

Konsultföretagen påpekar att det saknas en analys av förslagets konsekvenser för artbevarandet och naturvården. De bedömer i remissvaret att risken finns att utredningens målsättning med artskyddet inte uppnås, om förslaget behålls som det är idag. Det poängteras även att det saknas en lösning för långsiktighet i skydds- och kompensationsåtgärder, där utredningens förslag om biotopskydd och naturvårdsavtal inte är tillräckliga.

– Tillämpningen av dagens artskyddslagstiftning är krånglig, med dålig förutsägbarhet, långa handläggningstider och komplicerade tillståndsprocesser som följd. Vissa vanliga arter har ett väldigt starkt skydd utan att ha särskilt stort skyddsbehov. Det finns även en obalans mellan krav som ställs på olika verksamhetsutövare, vilket skapar osäkerhet och gör att arter som är tänkta att skyddas genom skarpa bestämmelser i ett sammanhang ändå minskar på grund av alltför omfattande undantag i andra. Dessa problem anser vi att utredningens förslag inte presenterar någon lösning på, säger konsultföretagens företrädare.

De sakkunniga författarna av remissvaret grundar sina synpunkter på sin samlade erfarenhet av att bistå olika typer av verksamhetsutövare vars planer och projekt berör skyddade arter. Förhoppningen är att de inskickade synpunkterna kan ge avtryck på kommande lagförslag och utveckling av artskyddet i Sverige.

Läs konsultföretagens remissvar i sin helhet.

Presskontakter

Calluna AB:
John Askling, 010-303 91 38, john.askling@calluna.se

Ekologigruppen AB:
Per Collinder, 08-525 201 19, per.collinder@ekologigruppen.se

Jakobi Sustainability AB:
Marie Jakobi, 070-345 26 09, marie.jakobi@jakobiab.se

Naturcentrum AB:
Andreas Malmqvist, 010-220 12 05, andreas.malmqvist@naturcentrum.se

I Linköping igår återinvigdes den restaurerade Genbanken för Rödlistade växter i Östergötland. En begränsad skara var med när det röda bandet klipptes och de sällsynta arterna visades upp. "Genbanken är en unik del av Trädgårdsföreningen" säger Lotta Lindström vid Linköpings Naturcentrum.

Visar upp hotade arter i Östergötland

Genbanken för Rödlistade växter i Östergötland (GRÖ) i trädgården vid Linköpings Naturcentrum har genomgått en stor restaurering. Genbanken invigdes redan sommaren 2006 och var resultatet av många års lokalt engagemang för länets sällsynta och hotade växtarter.

Igår invigdes den renoverade genbanken som bland annat har fått nya odlingsrutor av cortenstål där arternas ursprungliga livsmiljöer ska efterliknas. Vid starten 2006 fanns 57 arter i genbanken, idag är 80 arter i odling. Två av dessa (fågelarv och gaffelglim) saknar numera aktuella fyndplatser i Östergötland, men finns alltså bevarade i odling här vid Linköpings Naturcentrum.

– Vi hoppas kunna få in ännu fler av länets sällsynta växtarter i genbanken på sikt, berättar Klas Schlichting, trädgårdsmästare vid Calluna AB som sköter anläggningen vid Linköpings Naturcentrum.

I början av 2000-talet togs kontakter med NordGen (tidigare Nordiska genbanken) i Alnarp. Varje år skickas nu mogna frön från genbankens växter till NordGen för att bidra till bevarandet av arterna.

Liten invigning med guidad tur

Med en begränsad skara deltagare, på grund av den pågående pandemin, återinvigdes den nyrestaurerade genbanken. Östergötlands landshövding Carl Fredrik Graf klippte det röda bandet vid invigningen och sa några väl valda ord.

Efteråt gavs en guidad tur för deltagarna genom genbanken. Trädgårdsmästare Klas Schlichting och genbankens koordinator Bo Antberg presenterade flera av genbankens vackra och spännande arter. De inbjudna gästerna fick även med sig varsin kruka med nysådd klätt hem.

– Med invigningen vill vi lite i förskott uppmärksamma den Biologiska Mångfaldens Dag som infaller på lördag, säger Lotta Lindström, verksamhetschef vid Linköpings Naturcentrum. Genbanken är en unik del av Trädgårdsföreningen och en viktig del i vår verksamhet.

Allmänheten bjuds in

Från och med nu är den restaurerade genbanken öppen för allmänheten. Den som vill kan gå runt och studera de vackra växterna. Information om arterna finns sedan på genbankens hemsida. Det finns även fröer till två av arterna (klätt och åkervicker) att få med sig hem för att odla i den egna täppan.

Vilken växt får du inte missa vid ett besök i genbanken? Trädgårdsmästare Klas Schlichting tipsar om en personlig favorit:

– Inom någon vecka står drakblomman i blom, det är något alldeles extra och värt ett besök bara i sig!

Strömstads kommun har arbetat stegvis under flera år med att stärka den gröna infrastrukturen för arterna hasselsnok och sandödla. Nu beskrivs arbetet, där Calluna varit involverade, som ett lärande exempel på sverigesmiljomal.se. ”Det är jättebra att miljömålsportalen visar detta arbete som ett gott exempel på hur man kan jobba mer strategiskt med artskyddsfrågor i en kommun”, säger Oskar Kindvall på Calluna.

När miljömålsportalen sverigesmiljomal.se listar lärande exempel på konkreta och inspirerande insatser för att nå de svenska miljömålen beskrivs Strömstads kommuns arbete med grön infrastruktur för hasselsnok och sandödla. Ett arbete där Calluna varit minst sagt involverade.

”Det är ett kul samarbete som vi har haft med Strömstads kommun! Det började med att jag var där för att diskutera hur de skulle kunna jobba mer strategiskt och långsiktigt med artskyddsfrågorna i kommunen, men har hittills landat i ett flertal uppdrag där vi har kunnat bidra med vår expertkunskap inom ekologi, miljöjuridik och GIS-modellering”, berättar Oskar Kindvall, senior miljökonsult på Calluna.

Modellering av livsmiljöer för arterna

Sedan samarbetets start har Calluna hjälpt Strömstads kommun med framför allt en modellering över hela kommunens förekomster av de hotade arterna sandödla och hasselsnok som har gott om lämpliga livsmiljöer i kommunen. Modellen visar vilka geografiska områden som behöver djupare utredningar, fältbesök, lokala artskyddsutredningar och liknande för att kunna säkra arternas livsmiljöer för framtiden.

Metoden för klassning av olika ekologiskt definierade områden i analyserna har Oskar Kindvall på Calluna delvis tagit fram tillsammans med Naturcentrum, som är den konsult som har jobbat mest med fältinventeringar i Strömstad tidigare.

Beskriver arbetet i flera steg

Miljömålsportalens text beskriver Strömstads kommuns arbete med att stärka den gröna infrastrukturen för hasselsnok och sandödla. Utöver den habitatnätverksanalys som Calluna gjorde har kommunen gjort flera inventeringar i fält och tagit fram en skötselplan. Callunas miljökonsulter har gett kommunen strategisk rådgivning inom olika ekologiska frågor under projektets gång och gjort en artskyddsutredning för deras fördjupade översiktsplan över Strömstad och Skee.

”Det är jättebra att miljömålsportalen visar detta arbete som ett gott exempel på hur man kan jobba mer strategiskt med artskyddsfrågor i en kommun”, säger Oskar Kindvall.

Lidköpings kommun har anlitat Calluna för att undersöka förutsättningarna för att förlänga en dricksvattenledning drygt hundra meter i Kinneviken. Arbetet inleddes i juni och pågår nu för fullt. I projektet har Callunas undervattensdrönare, en så kallad ROV, en nyckelroll. De första stegen av projektet har precis genomförts: att göra en sonarundersökning för att få en helhetsbild av områdets bottenförhållanden och att med hjälp av ROV:en studera speciellt intressanta områden noggrant med kamera och multibeam.

Undersöker effektivt under ytan

Callunas ROV gör det möjligt att få en god överblick över området på mycket kort tid och utan att behöva filma precis hela bottnen.

"Med side scan-sonaren får man ett foto över hela bottnen. Bildmaterialet visar exakt var det till exempel finns vrak, växtlighet eller annat som kan behöva undersökas vidare med ROV:en. I det här fallet var det plattbotten utan växter och stenar, vilket indikerar att det kan vara lämpligt att lägga ledningen där”, berättar Thomas Andersson, seniorkonsult på Calluna.

På grund av mycket vind och vågor har det ännu inte varit möjligt att ta prover av bottensedimentet. Men det kommer att göras under den närmaste tiden, så fort vädret tillåter. Syftet är att undersöka sedimentets beskaffenhet för att avgöra om det är lämpligt att lägga en vattenledning på bottnen.

När Calluna har tagit sedimentproverna ska de analyseras. Därefter sammanställer konsulterna resultatet i en rapport som uppdragsgivaren kommer att använda i sin tillståndsansökan. Rapporten innehåller också en byggteknisk analys av den gamla ledningen som ska förlängas.

"Den gamla ledningen är gjord av urholkade ekstockar och har hängt med sedan 1950-talet. Vi har filmat den befintliga ledningen med ROV:ens kamera och den är fortfarande helt ok, vilket är fantastiskt. Dessutom har Lidköpings kommun nu fått exakta positioner på ledningen”, säger Thomas.

Utrustning som används i många projekt

Calluna har fått användning av ROV:en i många olika projekt – både i sjöar som Vänern, i Östersjön och på Västkusten. Vilka är fördelarna?

”Vårt ROV-team är flexibelt och effektivt. Vi är en grupp på fyra personer och i utrustningen ingår, förutom ROV:en, en specialanpassad båt, en trailer och en pickup. Något mer behöver vi inte. Vi klarar oss utan att hyra in fartyg, vilket annars är det vanligaste förfarandet", berättar Thomas.

Detta gör att teamet kan arbeta både snabbt och kostnadseffektivt. Beroende på kundens önskemål kan alltså två till fyra personer snabbt vara på plats för sonarundersökningar, fotografering och filmning med ROV samt sediment- och vattenprover.

"Vår leverans av resultaten till uppdragsgivaren går givetvis att anpassa efter kundens behov”, avslutar Thomas.

Hur säkerställer vi som miljökonsult att våra naturvärdesinventeringar genomförs likvärdigt i alla projekt? Svaret är bland annat genom våra interna kalibreringar. Nu har årets första kalibrering gjorts.

Ackreditering säkerställer kvalitet

Calluna är ackrediterade för naturvärdesinventeringar enligt metoden NVI SS:2023 både på land och i sötvatten. Ackrediteringen innebär för oss att vi bland annat genomför årliga kalibreringsträffar där personalen får möjlighet att diskutera, utföra och jämföra inventeringar enligt metoden.

Målet med internkalibreringarna är att få en ökad samsyn kring klassning av naturmiljöer mellan våra fältinventerare och att vi ska uppfatta standarden likvärdigt på Calluna.

Årets första kalibrering genomförd

Den 10 och 11 maj genomfördes årets första internkalibrering för Callunas personal som jobbar med naturvärdesinventeringar. Kalibreringen genomfördes i ett område strax norr om Göteborg. Motsvarande kalibrering kommer sedan att genomföras i Uppland för personal från Callunas Stockholms- och Gävlekontor.

Kalibreringen i Göteborg började med ett teoripass där nyheter i den uppdaterade standarden presenterades och diskuterades. Personalen fick därefter inventera i fält enligt den nya standarden och naturmiljöerna som besöktes bestod av myrmark, kraftledningsgata, mindre vattendrag, brandfält, blandskog samt en bäckravin.

Under fältinventeringen delades personalen upp i mindre grupper och resultatet från varje grupp kommer sedan att jämföras och diskuteras under ett kommande kalibreringsmöte.

Många av de studenter som deltog i arbetsmarknadsdagen vid Göteborgs universitet i april var nyfikna på Calluna som arbetsgivare. Vår miljökonsult André Dabolins svarade på så många frågor han kunde. "Det var väldigt givande att få träffa så många intresserade studenter."

Den 19 april anordnade Göteborgs universitets institutioner för biologi och miljövetenskap, kemi och molekylärbiologi och marina vetenskaper gemensamt en arbetsmarknadsdag för sina studenter.

Omkring 200 studenter lyssnade på dagens presentationer och träffade de nio alumner som representerade olika arbetsgivare från privat och offentlig sektor. André Dabolins från Calluna medverkade och berättade om hur arbetslivet ser ut som miljökonsult. Och många var nyfikna på Calluna som arbetsgivare.

"Det var väldigt givande att få träffa så många intresserade studenter. Jag hade önskat att jag hade mer tid, för det fanns mängder av frågor och jag var upptagen med att besvara dessa från början till slut," säger André Dabolins.

Förekomster av havsörn och kungsörn är viktiga att utreda inför projekt som kan påverka dessa fåglars livsmiljöer. Under februari och mars spanar Callunas fältpersonal efter spelflygande örnar i många olika uppdrag.

Intensiv tid för fågelinventerare

Just nu är det full fart i många av våra uppdrag där vi inventerar havsörn och kungsörn. Vår fältpersonal står ute i skogsbryn, på hyggen och vid sjökanter med kikaren riktad mot eventuella spelflygande örnar. Dessa inventeringar pågår under februari och mars.

Spelflykt är en typ av revirhävdande beteende som örnarna utför året om. Detta är dock som vanligast under vårvintern, strax innan äggläggning sker.

Viktigt inför planerad vindkraft

Förekomster av havsörn och kungsörn är viktiga att utreda inför exempelvis etablering av vindkraft, kraftledningsdragningar, och andra projekt som kan påverka örnarnas livsmiljöer.

Callunas kunniga fältpersonal med fågelkompetens kan med hjälp av observationer av spelflykt bedöma om det finns några örnrevir i eller i nära anslutning till det område som utreds åt kunden.

Naturarvets arbete med bevarande av värdefulla gammelskogar i Sverige är vinnare av årets julgåva från konsultföretaget Calluna. Det är fint att vi kan bidra till detta och att medarbetarna står bakom valet av ändamål, säger Camilla Montén, VD för Calluna AB.

Inför julen ger Calluna AB en gåva till ett välgörande ändamål för att visa uppskattning till konsultföretagets kunder och samarbetspartners och tacka för det gångna året.

– Våra medarbetare har fått rösta om julgåvans mottagare och med stor marginal vann Naturarvets arbete för att bevara värdefulla gammelskogar. Det är fint att vi kan bidra till deras viktiga verksamhet, säger Camilla Montén, VD för Calluna AB.

Gammelskog är skog som är mer eller mindre orörd, utan modernt skogsbruk. Dessa skogar är oerhört viktiga för både den biologiska mångfalden och att bromsa klimatkrisen. Genom insamlingar har stiftelsen Naturarvet köpt upp flera gammelskogar som nu är skyddade för all framtid.

Just nu samlar Naturarvet in pengar till förvärvet Ullersjöbäckens gammelskog i Jämtland. Det är i detta områdes fjällnaturskog som Calluna har stöttat med köp av flera skogsrutor.

– Med detta vill vi på Calluna önska alla en god jul och ett gott nytt år, hälsar Camilla Montén.

Den 19 till 21 april pågår Klimatdagarna i Linköping. Ett lokalt initiativ med inspirerande aktiviteter i gränslandet mellan natur och kultur. 
–Vi ser mycket fram emot dagarna efter påsk, att få inspirera allmänheten till handling och aktivitet” säger Lotta Lindström på Linköpings Naturcentrum.

På programmet för Klimatdagarna i Linköping står ett antal föredrag, utställningar och andra aktiviteter. Föredragen rör allt från växthuseffekten och klimatpsykologi till hållbarhet inom odling, hem, mode, och kontorsinredning. Det finns även möjlighet till bland annat en workshop i att laga kläder, flera konstutställningar, glimtar ur ett teaterprojekt och en våtmarksvandring. 

Bakom initiativet står Linköpings naturcentrum och Skådebanan Östergötland som tidigare har haft ett samarbete kring pallkragar och konst. När de ville göra något större tillsammans enades de väldigt snabbt om att det skulle handla om klimatet, som är ett så viktigt och angeläget ämne. 

 – Vi tycker att naturfrågor och kulturupplevelser gifter sig så bra ihop – de drar olika målgrupper och öppnar upp för förståelse och kunskapsutbyten, berättar Lotta Lindström på Linköpings Naturcentrum, en av initiativtagarna till evenemanget. 

Som initiativtagare har de engagerat en rad aktörer som har fått bidra med olika aktiviteter till programmet. Hela programmet är öppet för allmänheten och några av aktiviteterna kräver föranmälan. 

– Det är lätt hänt att bli handlingsförlamad, känna att det inte går att göra någonting åt klimatförändringarna. Den känslan vill vi motverka, så målet med Klimatdagarna i Linköping har varit att inspirera till handling och aktivitet, säger Lotta Lindström. 

Målgruppen för evenemanget är bred och programmet tros passa de flesta från 25 år och uppåt. Det finns något för alla. Aktuellt program hittas på Skådebanans hemsida. 

----- ----- -----

Linköpings Naturcentrum drivs sedan 1999 av Calluna AB på uppdrag av Linköpings kommun. Det är en naturlig mötesplats för föreningar med intresse för natur, trädgård, arkeologi och miljö.

Genom en av världens mest omfattande fjärilsstudier har forskare vid Calluna AB kommit fram till att den rödlistade väddnätfjärilen missgynnas starkt av bete i skyddade Natura 2000-områden på Gotland. 
– Det är alarmerande att dagens skötsel, som är tänkt att gynna arten, i stället utgör dess största hot! säger Oskar Kindvall, en av forskarna bakom studien.

Nuvarande skötsel största hotet

Forskare vid miljökonsultföretaget Calluna AB har studerat hur bete påverkar den hotade fjärilsarten väddnätfjäril och hur den klarar sig i utpekade skyddade gräsmarker på Gotland. Flera av dessa s.k. Natura 2000-områden har pekats ut just för att skydda denna art och dess extremt artrika livsmiljö.

Den föreslagna skötselmetoden i bevarandeplanerna för dessa områden är miljöstödsfinansierad betesdrift – men forskningsstudien har nu visat att just betet faktiskt är det i särklass största hotet mot arten. De flesta blommande växter äts helt enkelt upp av betesdjuren. Det behöver inte vara särskilt många kor inom ett område innan pollen- och nektarberoende insekter, både vuxna och larver, börjar få brist på mat.

– Det är alarmerande att skötseln motverkar bevarandeplanens syfte, istället för att bidra till dess uppfyllande, säger Oskar Kindvall, miljökonsult på Calluna och en av forskarna som har jobbat med studien. 

De oroväckande resultaten visar alltså att dagens skötsel i områdena har förödande konsekvenser för fjärilen och den biologiska mångfalden. Tillsammans med effekterna av rådande klimatförändringar finns en risk att den stora populationen av väddnätfjäril i studieområdet försvinner helt. 

Möjlighet till positiv vändning

En av studiens mer positiva slutsatser är att det skulle gå att skapa drygt 100 hektar av funktionell livsmiljö inom de områden på Gotland som finns avsatta för att skydda väddnätfjärilen. En anpassning av skötseln utifrån fjärilsartens behov skulle kunna ge en mycket stor populationsökning och även positiva effekter på andra arter som är beroende av samma unika livsmiljöer.

– Som jämförelse kan nämnas att den areal som nu sköts felaktigt inom befintliga Natura 2000-områden motsvarar en 20 gånger större yta med funktionell livsmiljö för väddnätfjäril än vad som hade förväntats försvinna om Cementa hade fått igenom sin ansökan om fortsatt kalkbrytning, konstaterar Oskar Kindvall.

Upphört bete innebär i dessa speciella naturområden inte igenväxning med sly, vilket ofta är fallet i andra delar av landet. Detta på grund av markernas naturligt kraftiga växlingar i vattenstånd. Även historiskt har dessa starkt kalkpåverkade marker betats väldigt lite och i den speciella livsmiljön har många sällsynta växter klarat sig riktigt bra, exempelvis ett stort antal orkidéer.

Akut behov av ändring i miljöstödet

Tyvärr är det inte helt enkelt att genomföra de skötselförändringar som skulle krävas för att skötseln ska börja gynna områdenas biologiska mångfald. Detta eftersom skötseln idag är så starkt beroende av dagens miljöstöd till områdets lantbrukare med betesdjur.

Miljöstödet skulle behöva vara mer flexibelt styrt utifrån naturvårdens behov och man behöver hitta alternativa marker för betesdjuren, frågor som Oskar Kindvall hoppas lyfts på nationell nivå inom kort. Han poängterar att det blir oerhört viktigt att ha med sig både den genomförda forskningen och de markägande bönderna i området i den fortsatta dialogen om hur skötseln kan utformas för att de utpekade naturvärdena kan bevaras långsiktigt.

– Studiens slutsatser bör verkligen begrundas av alla som sysslar med naturvårdsbiologi. Resultaten är alarmerande men pekar samtidigt på enorma möjligheter att förbättra bevarandestatusen för denna hotade fjärilsart och många andra arter, poängterar Oskar Kindvall. 

--- --- --- --- --- --- ---

Mer information

Om studien:

Hela artikeln kan läsas I den vetenskapliga tidskriften Animal Conservation: Subsidized CAP grazing jeopardizes the protection of biodiversity and Natura 2000 targeted species.

Artikeln baseras på en omfattande fjärilsstudie på Gotland om hur bete påverkar väddnätfjärilen och hur den klarar sig i de Natura 2000-områden på Gotland där arten pekas ut som målart. Studien är finansierad av forskningsrådet Formas samt Cementa AB. 

Forskare vid Calluna AB har under två års tid märkt nästan 15 000 fjärilar i en fångst-återfångst-studie (se ordlista nedan) inom provrutor om sammanlagt mer än 500 hektar. Provrutorna är utspridda över ett stort område som inkluderar femton Natura 2000-områden, varav några har just väddnätfjärilen som utpekad målart. 

Därigenom har forskarna sedan kunnat analysera populationsstorlek, spridningsmönster mm. Sannolikheten för fjärilens förekomst och populationstätheter jämfördes mellan obetade respektive betade livsmiljöer. Dessutom analyserades hur antalet blommande växter (nektarresurser) och tätheten av orkidéer påverkades av betet.

Liten ordlista:

• Natura 2000 = ett nätverk av naturområden inom EU som ska skydda särskilt utpekade och hotade målarter och livsmiljöer.
• Miljöstöd = ersättning till lantbrukare för miljöåtgärder, exempelvis för djur som betar värdefulla gräsmarksområden.
• Fångst-återfångst-studie = infångade individer ges en unik märkning, exempelvis ringmärkning av fåglar. Om samma individ påträffas senare noteras tid och plats för återfångsten. Baserat på dessa data kan forskare analysera exempelvis hur stor populationen är, hur artens spridningsmönster ser ut och hur väl sammanlänkade olika populationer är.

Den 1 januari 2022 tillträdde Camilla Montén som ny VD för Calluna AB. Hon har ett stort engagemang i hållbarhetsfrågor och en bred erfarenhet där hon har verkat inom miljöområdet, konsultbolag, läkemedelsindustrin och flera andra branscher. Camilla har hela sitt yrkesliv arbetat med försäljning, organisationsutveckling och förbättringsarbete. Hon kommer senast från rollen som VD för Patria Helicopters.

– Camilla är en erfaren ledare med starkt driv och målfokus. Hon har såväl strategisk som operativ erfarenhet, och styrelsen är mycket nöjda med att ha rekryterat henne till VD för Calluna, berättar styrelseordförande Eva Gidlöf.

– Det känns mycket roligt att få börja arbeta tillsammans med Callunas alla kompetenta medarbetare. Sverige och miljöbranschen behöver ett starkt Calluna nu när vi tillsammans ska säkra funktionen av våra ekosystem, säger nya VD:n Camilla Montén.

Calluna grundades 1992 och är idag landets ledande miljökonsultföretag med spetskompetens inom biologisk mångfald. Bolagets drygt hundra medarbetare arbetar dagligen med att stötta kunder i deras arbete för hållbar användning av mark och vatten i enlighet med svenska och globala miljömål. Callunas konsulter är verksamma i hela Sverige, med uppdrag inom exempelvis samhällsplanering, vindkraftsutbyggnad, infrastrukturprojekt, miljöövervakning, naturvård och ekologisk uppdragsforskning.

Svensk naturvård ligger långt efter exempelvis USA när det gäller lokal hantering av frön från inhemska växtarter. Intresset är stort för handelns fröpåsar med färdiga blandningar, men ingen har koll på det genetiska ursprunget.
– Det kan få allvarliga konsekvenser att flytta växter och frön såhär mellan olika delar av landet, varnar naturmiljökonsulten Cassandra Karlsson.

Intresset för handelns påsar med ängsfröblandningar ökar för varje år i Sverige. Allt från privata trädgårdar till nya rondeller och rastplatser pryds av blommande ängsväxter i den biologiska mångfaldens namn. Men det finns en fråga som ingen verkar ställa: varifrån kommer fröerna? Ingen utom Cassandra Karlsson.

– Köper du en färdig blandning så kan du få frön från en skånsk gulmåra och en liten blåklocka från Uppland, oavsett var i landet du har tänkt så fröna och det är skrämmande ur ett biologiskt perspektiv att ingen i Sverige verkar veta vilka genetiska egenskaper som sprids genom dessa frön! säger Cassandra Karlsson.

Hon arbetar som naturmiljökonsult på Calluna AB och har mångårig erfarenhet av fröinsamlingsmetodik och kunskaper i genetisk mångfald. Hon har försökt öka medvetenheten om frågan i flera år.

Risk för allvarliga konsekvenser

Våra vilda växter har anpassat sig under många århundraden till lokala skillnader i exempelvis klimat, jordmån och specifika pollinatörer. De insådda växterna är däremot inte lika bra anpassade till sin nya växtplats.

När vi flyttar frön eller plantor över längre avstånd rubbar vi den genetiska variationen i det nya området. Om de insådda växterna börjar korsa sig med den vilda populationen i området kan det leda till att arten klarar sig sämre eller i värsta fall slås ut. Kanske påverkas även lokalt anpassade pollinatörer och många andra ekologiska samband som vi inte ens kan överblicka. Dessutom riskerar vi att tappa det genetiska kulturarvet när fröer sprids mellan helt olika delar av landet.

– Det spelar stor roll VAR och HUR växternas frön är insamlade, berättar Cassandra Karlsson. Om många frön samlas från ett fåtal plantor, istället för ett stort antal plantor med få frön från varje, ökar risken att fröpåsen mångfaldigar en lägre genetisk variation än vad arten har naturligt.

Skillnader mellan USA och Sverige

Cassandra växte upp och utbildade sig till biolog i USA och flyttade tillbaka till födelselandet Sverige först 2017. I USA arbetade hon under flera år inom olika naturvårdsprojekt, som bekämpning av invasiva växtarter, naturvårdsbränningar – och just fröinsamlingar åt lokala genbanker för vilda växter.

Idag arbetar hon i Sverige bland annat åt Trafikverket och andra aktörer i samhället med frågor kring fröinsamling och sådd av inhemska arter. Hon slås ofta av hur naturvårdsarbetet skiljer sig åt mellan de båda länderna.

– När det gäller fröer från vilda växter är allt helt tvärtom! I USA samlas fröer in systematiskt med en vetenskapligt utarbetad metodik. Fröerna bevaras, odlas och säljs via ideella institutioner, men allmänhetens intresse för att köpa dem är däremot svalt. Här i Sverige vill nästan alla så en blomsteräng, men vi saknar ett genomtänkt arbete med att samla in och sprida lokala fröer. Vi har dock kommit längre än USA i arbetet med att kartlägga våra växters utbredning i landet, berättar Cassandra.

Mer lokal insamling i framtiden

På sikt tror Cassandra att lokala fröbanker kan få allt större betydelse, kanske i samband med ett förändrat klimat och fler extrema väder.

– I USA kunde vi exempelvis använda ett områdes insamlade fröer vid återskapandet av förstörda havs- och våtmarksområden efter orkanen Sandy, berättar hon. 

I Sverige har frågan om lokalt insamlade fröer börjat dyka upp inom bland annat kommuner, vid nya vägprojekt och hos ideella miljöorganisationer. Cassandra konstaterar att många vill veta mer om hur det svenska arbetet med insamling av fröer från våra vilda växter kan förbättras. I höst kommer hon exempelvis att föreläsa i ämnet vid konferensen Biologisk Mångfald i Skåne i november och hon ser fram emot många framtida projekt där hon och kollegorna får göra skillnad.

Nu lanseras sidan Vätternliv.se där den senaste kunskapen om Vättern samlas. Kunskapsportalen beskriver det unika livet i sjön och de utmaningar som Vättern står inför.
– Behovet av en sida som denna är jättestort, vi måste kunna berätta om resultatet av alla undersökningar som görs i sjön på ett sätt som är intressant för många, säger projektets initiativtagare Marie Kristoffersson. 

Stort behov av lätt information

Tänk dig att få se Vättern uppifrån och upptäcka hur sjöns geografi och egenskaper hänger ihop. Från detta perspektiv dyker du sedan ner under ytan och lär känna livet i sjön. Sen kan du också följa Vätterns historia och miljötillstånd under hundra år av samhällsutveckling, nya beslut och åtgärder. Visst låter det spännande?

Nu lanseras sidan Vätternliv.se – en nyutvecklad kunskapsportal om Vättern. På ett enkelt sätt förklaras fakta och samband utifrån de miljöundersökningar som genomförts sedan mitten av 1900-talet. Målet är att fler i samhället ska få en djupare förståelse för sjön och dess ekosystem, miljötillstånd och utmaningar över tid. 

– Behovet av en sida som Vätternliv.se är jättestort! Vi kan inte bara mäta hur sjön mår, vi måste kunna berätta om resultatet av alla undersökningar på ett sätt som är intressant för många, säger Marie Kristoffersson på Calluna AB, initiativtagare till projektet. 

– Vi är många som bryr oss om Vättern och behöver faktabaserade men enkla presentationer av hur miljötillståndet utvecklats över tid. För att själva kunna bidra till lösningarna måste vi förstå vilka utmaningar Vättern står inför, fortsätter Marie Kristoffersson.

För alla som är nyfikna på Vättern

Vätternliv.se riktar sig till en bred målgrupp. Sidans tänkta användare omfattar allt från boende, besökare och beslutsfattare vid Vättern till elever och lärare i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. Alla som antingen är nyfikna på Vättern specifikt eller mer allmänt intresserade av miljö- och naturfrågor ska kunna använda sidan. 

Gemensamt för sidans besökare är förhoppningsvis en vilja att förstå och lära sig mer om Vättern. Nyfikenheten ska få styra när besökaren tar sig runt på sidan för att undersöka samband och trender. Genom länkar är det sedan lätt att komma vidare till andra organisationer, myndigheter och forskningsrapporter. 

Uppgifter kopplade till läroplanen

På Vätternliv.se finns även en uppgiftsbank som samlar uppgifter med lärarhandledningar inom ämnen som rör Vättern på olika sätt. Uppgifterna är lämpliga antingen för klassrummet eller vid studiebesök och utflykter till Vättern eller skolans närnatur.

– För oss har det varit viktigt att uppgifterna tar avstamp i läroplanen och underlättar för lärare att koppla sin undervisning till närmiljön, säger Lotta Lindström, pedagogiskt ansvarig i projektet och verksamhetsansvarig vid Linköpings Naturcentrum.

Efterlängtat tillskott som kompletterar

Vätternliv.se har tagits fram på initiativ av naturmiljökonsulterna Calluna AB i samarbete med Vätternvårdsförbundet och genom finansiering från Leader Vättern. 

Sidan förvaltas av Vätternvårdsförbundet – en bred sammanslutning av aktörer som samverkar för att vårda Vätterns vatten. Vätternliv.se utgör ett komplement till förbundets egen sida Vattern.org som bland annat presenterar pågående projekt och detaljerade resultat från sjöns miljöövervakning samt information om fisk och fiske i sjön. 

– Vätternliv utgör ett efterlängtat tillskott, behovet av korrekt och lättillgänglig information är stort och sidan är dessutom spännande och väcker nyfikenhet, säger Friederike Ermold vid Vätternvårdsförbundets kansli.

__________________________

För mer information, kontakta:

• Marie Kristoffersson (projektledare på Calluna AB), tel. 010-303 91 58 alt. marie.kristoffersson@calluna.se.
• Friederike Ermold (sakkunnig vattenfrågor på Vätternvårdsförbundets kansli), tel. 010-223 62 01 alt. friederike.ermold@lansstyrelsen.se.

Vill du bidra till att sprida information om Vätternliv.se får du gärna skriva ut bordsprataren/affischen.

Eva Gidlöf och Linda Burenius har invalts som ny ordförande respektive ledamot i styrelsen för Calluna AB. Calluna är Sveriges ledande miljökonsult med spetskompetens inom biologisk mångfald. "Med min bakgrund och erfarenhet hoppas jag kunna bidra till en fin vidareutveckling av Calluna" säger Eva Gidlöf. 

Ny ordförande med stor erfarenhet

Vid bolagsstämman 2021 valdes Eva Gidlöf som ny styrelseordförande i Calluna AB. Hon har en lång och bred ledar- och styrelseerfarenhet från flera branscher och olika ägarformer. 

– Jag tycker att Calluna är ett spännande bolag med väldigt stor utvecklingspotential med den fantastiska verksamhet som bedrivs. Ligger helt rätt i tiden. Det är kul att jobba med lite mindre bolag där man kommer nära verksamhet och personal. Med min bakgrund och erfarenhet hoppas jag kunna bidra till en fin vidareutveckling av Calluna, säger Eva Gidlöf.

Eva Gidlöf är idag bland annat ordförande i Metria och är sedan länge engagerad i SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle). Hon har ett mycket stort nätverk inom näringsliv, myndigheter och organisationer och har haft 25 styrelseuppdrag de senaste 20 åren. Gidlöf är född och uppväxt i Gävle och har tidigare bland annat arbetat på Capgemini där hon startade som IT-utvecklare, sen försäljning, AO-chef och VD för Sverige och fick vara med om en tillväxtresa från 80 anställda till 3500. Hon har även varit VD för Bankgirot och ledde bolaget under avregleringen av den europeiska betalningsmarknaden samt haft olika roller i det nordiska IT-bolaget Tietos koncernledning. 

Hållbarhetsprofil som ny ledamot

Vid stämman valdes även Linda Burenius som ny extern ledamot till Callunas styrelse. Hon arbetar till vardags som Head of Development på Global Challenges Foundation. Hon arbetar även som rådgivare inom Public Affairs i bolagen Peas Industries och OX2. 

– Den gröna omställningen behöver gå snabbt, både inom transportsektorn och industrin, och Calluna är med sitt gedigna kunnande inom biologisk mångfald väl rustade för att ta en nyckelroll här. Det ska bli roligt att få bidra till bolagets utveckling, säger Linda Burenius.

Burenius har ett stort engagemang för klimat och förnybar energi och har lång erfarenhet av olika förtroendeuppdrag, bland annat som styrelseordförande i 100% förnybart och styrelseledamot i Almi Invest Green Techfond. Hon är även tidigare styrelseordförande för branschföreningen Svensk Vindenergi och ledamot i Energimarknadsinspektionens Insynsråd. 2019 utsågs hon av Veckans Affärer till en av näringslivets 125 mäktigaste kvinnor i kategorin Samhällsförändrarna. 

Rustade för fortsatt utveckling

Callunas tre ägare, John Askling, Anna Sandström och Håkan Ignell, är ännu aktiva som konsulter i bolaget. De är mycket nöjda med rekryteringen till Callunas styrelse där syftet har varit att rusta styrelsen för de kommande årens tillväxt och utveckling. 

– Jag är mycket glad att Eva och Linda har tackat ja till uppdragen i styrelsen. De kommer med sin gedigna kunskap och sitt engagemang att tillföra styrelsen och Calluna ytterligare driv och kompetens inom företagsutveckling och hållbara affärer, säger Anna Sandström, en av Callunas ägare.

”Förslaget om nytt strandskydd motverkar uppfyllandet av våra miljömål och ger en ineffektiv och rättsosäker tillämpning” konstaterar Calluna AB. Miljökonsultföretaget valde att svara kraftfullt på remissen.

Svagt underbyggt förslag får miljökonsult att reagera

Den 3 maj gick remisstiden gick ut för betänkandet Tillgängliga stränder ett mer differentierat strandskydd. Calluna AB, Sveriges ledande naturmiljökonsult med spetskompetens inom biologisk mångfald, har valt att svara på remissen.

Callunas miljökonsulter arbetar dagligen med att stötta offentlig verksamhet och privata aktörer inom hållbar användning av mark och vatten. Genom företagets ekologiska och miljörättsliga expertkompetens och mångåriga erfarenhet inom strandskydd sågs behovet av att svara på remissen.

– Jag är förvånad över att så genomgripande förändringar inte har underbyggts av utförligare underlag, säger Callunas VD Fredrik Ström. Vi ser allvarligt på att utredningen motverkar möjligheten att lösa kritiska framtidsutmaningar och därför tog vi oss tiden att analysera förslaget och besvara remissen.

Rättsosäkert förslag om nya landsbygdsområden

Omfattande förändringar föreslås i det nya strandskyddet och Calluna pekar i sitt remissvar på flera brister i förslaget.

Miljökonsultföretaget bedömer att genomförandet av förslaget till nytt strandskydd motverkar uppfyllandet av både de svenska miljökvalitetsmålen, våra EU-rättsliga åtaganden och de globala hållbarhetsmålen Agenda 2030. Förslaget riskerar även att leda till en ineffektiv och rättsosäker tillämpning, vilket kan försvaga lagstiftningens legitimitet.

Stora arealer i Sverige får försvagat skydd i och med de helt nya bestämmelserna om s.k. landsbygdsområden. Bland annat möjliggörs prövning längs Sveriges havskuster.

– Vi ser med stor oro på de förslag som kommer att göra tillämpningen av strandskyddet rättsosäker, säger Kristina Kvamme, strandskyddsexpert på Calluna.

Calluna anser i sitt remissvar att kriterierna som ger avsevärda lättnader, där bedömningar ska göras “från fall till fall”, behöver arbetas om.

Små vatten behöver strandskydd

Strandskyddet föreslås att upphävas för små sjöar och vattendrag. I sitt remissvar påpekar Calluna att det inte är bredden på ett vattendrag som avgör hur betydelsefullt det är för biologisk mångfald eller för oss människor. Företaget förordar att denna del av förslaget utgår eller omarbetas.

– Små sjöar och vattendrag är unika och av stor betydelse för biologisk mångfald, säger Håkan Sandsten, Fil. Dr. i limnologi och senior naturmiljökonsult vid Calluna. De små vattnen har ofta specifika insektsfaunor, är lekmiljöer för groddjur och vissa fiskar.

I städer kan små vatten och den strandskyddade marken kring dem ha stor betydelse för vår vardagsrekreation. Skyddsvärdet för olika vattendrag kan variera kraftigt mellan områden och landskap. Calluna anser att det bör vara kunskapen om vattnens betydelse och värden som styr i vilka vattendrag som förändringar av strandskyddszonen är möjligt.

– Utredningen måste genomsyras av samma synsätt som för EU:s ramdirektiv för vatten, där arbetet utgår från hela vattendrag och avrinningsområden, fortsätter Håkan Sandsten.

Mer information

Läs hela Callunas remissvar.