Nyheter & pressmeddelanden

Naturarvet vinner årets julgåva från konsultföretaget Calluna. "Det är roligt att våra medarbetare för tredje året i rad har valt att stötta stiftelsens viktiga arbete med bevarande av värdefulla gammelskogar", säger Camilla Montén, VD för Calluna AB.

Inför julen ger Calluna AB som vanligt en gåva till ett välgörande ändamål för att visa uppskattning till företagets kunder, samarbetspartners och medarbetare och tacka för det gångna året.

– Det är roligt att se att våra medarbetare för tredje året i rad har valt att stödja den här stiftelsens viktiga arbete med bevarande av värdefulla gammelskogar i Sverige, säger VD Camilla Montén.

Stiftelsen Naturarvet arbetar med bevarande av värdefulla gammelskogar i Sverige. Genom insamlingar har de kunnat köpa upp flera skogsområden som nu är skyddade för all framtid. Gammelskog är skog som är mer eller mindre orörd, utan modernt skogsbruk, och dessa naturmiljöer är mycket viktiga för den biologiska mångfalden.

Just nu samlar Naturarvet in pengar till bland annat förvärvet Söderboda gammelskog på Gräsö, vid norra Upplandskusten, vilket är den skog som Calluna har stöttat i år med köp av flera skogsrutor.

– Med detta vill vi på Calluna önska alla en god jul och ett gott nytt år, hälsar Camilla Montén.

Hållbarhetsrapportering handlar inte om att fylla i uppgifter på ett korrekt sätt. Rätt använt ska CSRD, EU:s nya direktiv, bidra till att hållbarhetsrapportering blir något som gör verklig skillnad. Callunas hållbarhetskonsult Magnus Tuvendal berättar här om direktivets potential och ger sina bästa råd till företag som ska komma igång med CSRD.

Med CSRD blir hållbarhetsrapportering mer krävande

Det nya direktivet för hållbarhetsrapportering (CSRD), och de tillhörande nya rapporteringsstandarderna, är en del av EU:s gröna giv. Ambitionen är att det ska bli lättare för till exempel investerare och konsumenter att jämföra företag ur ett hållbarhetsperspektiv.

CSRD kan framstå som överväldigande. Fler uppgifter än tidigare ska redovisas, samtidigt är kvalitetskraven på analyserna högre. Det gäller att förstå både hur man påverkar sin omvärld och vilka risker och möjligheter omvärlden ställer företaget inför. Hela företagets värdekedja ska kartläggas och analyseras. Man behöver förstå både underleverantörers påverkan och påverkan från egna produkter och tjänster under hela livscykeln.

Med dessa nya spelregler kommer hållbarhetsrapportering likställas med finansiell rapportering. Det här är ett stort steg. Ett skifte i synen på det ansvar som företag förväntas ta. Det är också ett arbete med potential att vitalisera affärsmodeller, stärka långsiktig konkurrenskraft och framtidssäkra företag.

Ökat fokus på komplexa utmaningar

Arbetet med att göra en hållbarhetsrapport består av fyra steg: dubbel väsentlighetsanalys, hållbarhetsarbete, hållbarhetsrapport och granskning av rapport.

– Jag ser de två förstnämnda som de viktigaste och mest utmanande delarna. Här har hållbarhetsexperter med förmågan att göra komplexiteten begriplig och handlingsbar, med tvärvetenskaplig ödmjukhet, mycket att bidra med, konstaterar Magnus Tuvendal, hållbarhetskonsult på Calluna AB.

Med CSRD tar exempelvis ”biologisk mångfald och ekosystem” plats som ett centralt hållbarhetsområde där företag kan göra stor skillnad. Det är en annan slags utmaning än klimatpåverkan som många redan arbetar framgångsrikt med och har metoder för att analysera. Nu behövs kunnande om hur företagets alla aktiviteter påverkar arter, ekologiskt samspel och ekosystemtjänster – och hur allvarliga dessa konsekvenser är. Robusta, praktiska metoder för mätbarhet behövs.

– Det är lätt att tro att analysen gör sig själv bara man har tillgång till alla data. Men det krävs helhetsförståelse för att data ska bli meningsfulla. Som hållbarhetskonsult vill jag understryka att det är viktigt att inte bara bidra med fakta, utan också med vägledning i hur kunskapen kan användas. Bland annat för att utveckla relevanta och realistiska mål som ger riktning åt hållbarhetsarbetet, säger Magnus Tuvendal.

Flera företag söker idag efter kompetens i hållbarhetsrapportering. Kanske ser man med CSRD främst ett ökat behov av hållbarhetsadministration? Man kan fråga sig om de inte i högre grad borde efterfråga kompetens i hållbarhetsarbete och hållbarhetstyrning.

Vad ska företag tänka på för att komma igång med CSRD?

Magnus Tuvendals tre bästa råd till företag för att komma igång med CSRD är:

1. Hitta era fokusområden. Nyttja direktivet som ett redskap för att fokusera på rätt saker. För CSRD är smart upplagt. Det hjälper er att identifiera de områden där ni kan göra störst skillnad och sedan jobba strategiskt och operativt med dem.

2. Dra nytta av ögon utifrån. För att utmana sig själv, eller sin grupp, tror jag att det är klokt att ta hjälp externt – även när det finns bra kompetens på företaget. För det är lätt att fastna i invanda tankemönster. Med perspektiv utifrån blir det enklare för er att upptäcka fler möjligheter innan de viktiga besluten fattas.

3. Vänta inte med analysen. Sätt igång direkt med den dubbla väsentlighetsanalysen. Använd den kunskap och den information som redan finns på företaget för att göra en pilotversion eller prototyp av analysen. Det ger snabbt en övergripande bild av verksamheten och av vilka hållbarhetsområden som är väsentliga. Därefter kan ni komplettera med mer information och kanske även med expertkunskap.

CSRD kan, rätt använt, bidra till att hållbarhetsrapportering blir ett strategiskt och förändringsorienterat arbete som gör verklig skillnad.

När Sverige och Östergötland rustar sig för att bättre kunna möta konflikter och kriser öppnas möjligheter att samtidigt bidra till omställningen till ett mer hållbart samhälle. Under Beredskapsveckan i slutet av september inbjuds allmänheten, beslutsfattare, forskare, journalister och entreprenörer att titta närmare på några av dessa möjligheter inom områdena livsmedelssystem respektive samhällsteknisk försörjning i två öppna halvdagsseminarier.

Spännande föreläsare inbjudna att tala

Ett ökat fokus på beredskap. Kan det driva på omställningen mot mer hållbara och resilienta system för livsmedels- och samhällsteknisk försörjning? Kan det även skapa ett större engagemang från civilsamhället och nya affärsmöjligheter för kreativa entreprenörer? Och kan små- och storskaliga lösningar blomstra sida vid sida eller står vi inför svårlösliga målkonflikter när vi ska bygga ett Sverige väl rustat för olika kriser?

–Under den nationella Beredskapsveckan har vi på Linköpings Naturcentrum förmånen att tillsammans med flera samarbetsorganisationer få bjuda in till två seminarier med några av landets och länets mest spännande föreläsare inom dessa områden, berättar Anders Carlsson, miljökonsult på Calluna och verksamhetschef vid Linköpings Naturcentrum.

Den 24 september görs en resa från jord till bord och tillbaka igen. Seminariet Hur bygger vi ett robust regionalt livsmedelssystem? kommer visa hur flöden av näring och behovet av energi och logistik kan säkras regionalt. Den 26 september hålls seminariet Framtidens hållbara och robusta infrastruktur, som tittar närmare på hur omställning av våra försörjningssystem för energi, data, gas och vatten på samma gång kan göra systemen mindre sårbara och mer hållbara.

Hållbarhet under Beredskapsveckan

Utöver nämnda seminarier bjuds besökarna under Beredskapsveckan på olika konstinslag och en utomhusmässa i Linköpings Trädgårdsförening. Under mässan visar olika föreningar från civilsamhället upp sig och sin kris- och beredskapsverksamhet på scenen i Trädgårdsföreningen och på Linköpings Naturcentrum. Den 26 september ges en klimatvandring med geologiskt perspektiv och konstnärliga inslag.

Seminarierna arrangeras av SPIRA-nätverket i samarbete med Vreta Kluster respektive Cleantech Östergötland. Aktiviteterna vid Linköpings Naturcentrum och i Trädgårdsföreningen ges även i samverkan med Folkuniversitetet samt en rad frivilligorganisationer och görs med stöd av Linköpings kommun.

***

Beredskapsveckan: En temavecka och kommunikationsinsats som arrangeras vecka 39 varje år. Veckan leds av MSB och genomförs av många aktörer samtidigt i syfte att stärka motståndskraften hos invånarna. Temat för 2024 års vecka är ”Sätt igång!”

Calluna, en ledande aktör i Sverige inom miljökonsulttjänster, öppnar nu efter sommaren ett nytt kontor i Uppsala. Kontoret ligger i området Uppsala Science Park. Det kommer att utgöra en viktig utgångspunkt för bolagets konsulter som hjälper företag och myndigheter i regionen och hela landet med expertkunskap om skog, mark och vatten.

"Med vårt nya kontor i Uppsala kan vi förbättra vår service till befintliga och nya kunder, samtidigt som vi erbjuder en närmare arbetsplats för våra kunniga konsulter som bor i Uppsalaområdet. Detta är ett strategiskt steg för att integrera ännu mer innovation och expertis inom vårt företag", säger Camilla Montén, VD på Calluna.

Miljökonsulttjänster inom skog, mark och vatten

Med detta nya steg ser Calluna fram emot att fortsätta arbeta med att skapa lösningar som både gynnar naturen och uppfyller kundernas behov. I dagsläget är det ett tiotal konsulter som knyts till kontoret, men företaget är i stark tillväxt och rekryterar löpande fler kunniga konsulter inom exempelvis ekologi, GIS, miljörätt och projektledning. Det nya kontoret kommer, liksom företaget i stort, att erbjuda en rad miljökonsulttjänster med fokus på bland annat biologisk mångfald, miljöövervakning och ekosystemtjänster.

”Vi är entusiastiska över möjligheterna som det nya kontoret i Uppsala kommer att erbjuda oss på Calluna. Vi och våra kollegor ser fram emot att börja jobba på den nya arbetsplatsen och därifrån fortsätter vi att bidra till en samhällsutveckling som värnar den biologiska mångfalden”, berättar två av kontorets medarbetare Tove Adelsköld och Eva Amnéus Mattisson.

Den 22 maj, internationella dagen för biologisk mångfald, lyfter Calluna fram vikten av att arbeta för att bevara naturens mångfald – inte bara idag utan varje dag.

Förlust av biologisk mångfald

Just nu minskar den biologiska mångfalden i snabb takt, både globalt och i Sverige. Till exempel minskar antalet pollinerande insekter, situationen i Östersjön är akut och vi har aldrig haft så lite skog i Sverige som idag. Men det går alldeles utmärkt att värna om biologisk mångfald samtidigt som vi utvecklar samhället med bostäder, infrastruktur och förnybar energi. Det som behövs är kunskap om såväl ekosystem och arter, som om hotbilder och lösningar.

Som en ledande aktör inom miljökonsulttjänster i Sverige bidrar Calluna genom att hjälpa företag och myndigheter med expertkunskap om skog, mark och vatten. Under det gångna året har Calluna till exempel utfört 150 naturvärdesinventeringar och mer än 160 artinventeringar åt sina kunder. Uppdragen omfattade flera tusen hektar mark och vatten där det nu, tack vare Callunas uppdragsgivare, finns ökad kunskap om livsmiljöer och arter.

Bidrar till lösningar

”Genom att erbjuda skräddarsydda tjänster för exempelvis vägprojekt, stadsplanering eller sol- och vindkraft bidrar Calluna inte bara till sina kunders framgång utan spelar också en avgörande roll i att värna biologisk mångfald. Vårt arbete med inventeringar är grundläggande för att våra uppdragsgivare ska kunna förstå och därmed skydda den biologiska mångfalden i sina plan- eller projektområden”, säger Camilla Montén, VD på Calluna.

Med en bred portfölj av tjänster inom rådgivning, datainsamling, bedömning och analys, planering, projektering och förvaltning är Calluna en viktig partner för alla som vill investera i en mer hållbar framtid.

Förlusten av livsmiljöer och utrotning av arter är en av vår tids mest pressande miljöutmaningar. Callunas önskan är att den uppmärksamhet som biologisk mångfald får just idag, den 22 maj, ska spilla över till alla andra dagar på året.

Calluna har, i samarbete med arkitekterna Krook & Tjäder, tilldelats uppdraget att kartlägga och värdera Göteborgs jordbruksmark. Underlaget utgör en viktig del av Göteborgs Stads arbete med att stärka den lokala livsmedelsförsörjningen och skapa en mer hållbar framtid.

– Hur vi värderar våra jordbrukslandskap är avgörande för besluten vi fattar – beslut som ofta får konsekvenser över mycket lång tid, säger Magnus Tuvendal, senior miljökonsult och ekosystemtjänstspecialist på Calluna. Det är inspirerande att tillsammans med Krook & Tjäder och Göteborgs stad få arbeta med denna utmanande fråga och bidra med nya kunskapsunderlag.

Stadsbyggnadsförvaltningen kommer att använda underlaget i arbetet med en ändring av översiktsplanen genom ett tillägg avseende jordbruksmark och livsmedelsförsörjning.

Krook & Tjäder bidrar med bred expertis inom strategisk samhällsplanering och landskapsarkitektur. Tillsammans med Callunas specialistkunskaper inom ekosystemtjänster, naturvärden och avancerade GIS-analyser skapas en dynamisk och kraftfull kombination som garanterar en nyanserad värdering av Göteborgs jordbruksmark.

Lina Lindegren, landskapsarkitekt på Krook & Tjäder, tillägger:

– Vi är stolta och glada över att ha fått förtroendet att genomföra detta viktiga uppdrag. Att värdera Göteborgs jordbruksmark är en komplex och utmanande uppgift, men med vår samlade kompetens och vårt engagemang är vi övertygade om att vi kan leverera ett värdefullt kunskapsunderlag till Göteborgs stad.

Uppdraget omfattar en värdering av all jordbruksmark i Göteborgs Stads utbredningsområde, vilket omfattar cirka 5 300 hektar. Värderingen ska baseras på Jordbruksverkets vägledningar och bland annat ta hänsyn till jordbruksmarkens produktionsvärden, naturvärden samt kulturella och sociala värden. Även klimatanpassningsaspekten och ska vägas in i värderingen och en bedömning av kommunens självförsörjningsförmåga ska göras.

Bakgrund

I december 2022 beslutade Göteborgs kommunfullmäktige att ta fram ett tematiskt tillägg till översiktsplanen för jordbruksmark inom Göteborgs kommun för att stärka livsmedelsförsörjningen. Det pågående arbetet med krisberedskap och utbyggnaden av ett civilt försvar har lyft fram behovet av att öka andelen lokal livsmedelsproduktion.

En metod för värdering av jordbruksmarkens värde, att använda i kommunal översiktsplanering, och ett ovanligt strategiskt sätt att genomföra en översiktsplan. Det är två uppdrag som Calluna har medverkat i och som utgör två av nomineringarna till Planpriset 2023. ”Vi är glada och stolta över att ha bidragit till att kommunerna Norrköping och Halmstad har nominerats till Sveriges arkitekters planpris”, säger Callunas VD Camilla Montén.

Det prestigefyllda Planpriset delas årligen ut av Sveriges Arkitekter till en kommun för ”ett väl utfört planarbete som behandlar en angelägen fråga”. Bland de fyra nomineringar som har chans att vinna Planpriset 2023 finns två projekt där Calluna har varit delaktiga: Kunskapsunderlag om jordbruksmarken i Norrköping samt Halmstad kommuns utbyggnadsplan. Vinnaren avslöjas på Arkitekturgalan den 9 april.

”Vi är glada och stolta över att ha bidragit till att kommunerna Norrköping och Halmstad har nominerats till Sveriges arkitekters planpris. Det är roligt att se hur Calluna genom att bistå kommuner med expertkunskap om skog, mark och vatten bidrar till dessa och liknande nyttor runtom i landet”, säger Camilla Montén, VD på Calluna.

Värderingsmetod sparade 80% av jordbruksmarken

Norrköpings kommuns kunskapsunderlag om jordbruksmark utgör det ena nominerade projektet som Calluna medverkat i. I hela landet minskar arealen jordbruksmark, trots att den är av nationell betydelse och har juridiskt skydd. I Norrköpings kommun berörs jordbruksmark ofta vid frågor om markanvändning, eftersom marktypen utgör en fjärdedel av kommunens yta. Även om flera ansatser gjorts saknades det vid 2020-talets början fortfarande en allmänt etablerad modell för värdering av jordbruksmark till hjälp i planeringsarbetet.

Tillsammans med Radar arkitektur & planering fick Calluna därför i uppdrag av Norrköpings kommun att ta fram en GIS-baserad metod för värdering av jordbruksmarkens värden samt ett övergripande kunskapsunderlag om jordbruksmarkens kvaliteter. Med utgångspunkt i en tidigare studie och intervjuer med sakkunniga tog projektgruppen fram en metod och ett verktyg som kommunen kunde använda i arbetet med ny översiktsplan.

Johanna Bergkvist, projektledare för den nya översiktsplanen på Norrköpings kommun, konstaterar att kunskapsunderlaget har gjort det möjligt att föra mycket bättre diskussioner med politik och tjänstemän kring jordbruksmarksfrågor.

”Denna förbättring har i sin tur lett till att vi har gått från 2 108 ha jordbruksmark utpekad för exploatering i ÖP 2017 till 403 ha sådan mark utpekad i vår nya ÖP – alltså en minskning med 80%!” berättar Johanna Bergkvist.

Anders Carlsson på Calluna som var med i projektgruppen gläds över att höra vilket resultat som modellen har bidragit till i kommunen.

”Kunskapsunderlagets information är evidensbaserad och anpassad för beslutsfattare som saknar tillräckligt med tid och förkunskaper i ämnet för att kunna gräva ner sig i detaljer. Jordbruksmarkens brukningsvärde gestaltades på ett sammanvägt och överskådligt sätt i kartorna. Jag tror att den trygghet som detta bidrog till i beslutsprocessen var en avgörande faktor till de konsekvenser som kommunen lyfter fram”, säger Anders Carlsson.

Planprisjuryn lyfter fram att projektet visar betydelsen av att jordbruksmarken inte hanteras separat, utan kopplas till övrig stadsplanering. Initiativet är angeläget och kommer förhoppningsvis att bidra till en förändrad hantering av jordbruksmarken i Sverige.

Processtöd för hållbar tillväxt

Det andra nominerade projektet som Calluna medverkat i är Halmstads kommuns utbyggnadsplan. Halmstad är en kommun med hög tillväxt och i översiktsplanen för de kommande 30 åren uttrycks en tydlig ambition att fortsätta att växa – men på ett hållbart sätt. En utmaning är att behålla samma målbild i hela processen, från planering till byggnation, med fokus på social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.

För att säkerställa en samlad strategi för översiktsplanens genomförande valde kommunen därför att ta fram en långsiktig utbyggnadsplan som redovisar när olika områden ska byggas ut och hur samhällsservice och infrastruktur ska utvecklas parallellt med nya bostäder och verksamhetsområden.

Calluna genomförde i samverkan med Radar arkitektur & planering och Ecosoci en strategisk hållbarhetsbedömning av planen. Resultatet av detta arbete utgjorde också ett processtöd för kommunen i planeringen. Utbyggnadsplanens strategier att bygga en tät stad inifrån och ut med stora bostadsområden samt för de mindre orterna etappvis i ett stråktänkande, bedömdes ge ökade förutsättningar för ett hållbart resande, ett minskat markanspråk, bättre klimatanpassning samt minskad påverkan på vattenresursen.

Planprisjuryn lyfter fram att utbyggnadsplanen överbryggar glappet mellan översiktsplanens visioner och de projektspecifika detaljplanerna. Tack vare planen går konsekvenserna av olika utbyggnadsstrategier att överblicka och utvärdera i relation till översiktsplanens hållbarhetsmål.

Naturarvet får årets julgåva från konsultföretaget Calluna. "Det är våra medarbetare som har valt att vi även i år stöttar stiftelsens arbete med bevarande av värdefulla gammelskogar", säger Callunas VD Camilla Montén.

Konsultföretaget Calluna AB vill genom gåvan tacka både interna och externa parter för det gångna året och visa uppskattning för de samarbeten och det arbete som har utförts.

"Med denna gåva till Naturarvet vill vi på Calluna önska alla våra medarbetare, kunder och samarbetspartners en god jul och ett gott nytt år", säger VD Camilla Montén.

Stiftelsen Naturarvet arbetar med bevarande av värdefulla gammelskogar i Sverige. Just nu samlar de in pengar till bland annat förvärvet Ekås ek-bokskog i Halland. Det är i detta område med äldre ädellövskog som Calluna har stöttat med köp av flera skogsrutor.

Gammelskog är skog som är mer eller mindre orörd, utan modernt skogsbruk. Dessa skogar är oerhört viktiga för både den biologiska mångfalden och att bromsa klimatkrisen. Genom insamlingar har stiftelsen köpt upp flera gammelskogar som nu är skyddade för all framtid. Naturarvet beskriver hur skyddet av Ekås ek-bokskog och andra liknande gammelskogar är den viktigaste åtgärden som kan vidtas lokalt för att bromsa klimatförändringarna globalt.

"Våra medarbetare har fått rösta om julgåvans mottagare och Naturarvet vann även i år, denna gången med 48% av rösterna. Det känns fint att vi kan bidra till deras viktiga verksamhet", säger Camilla Montén.

Calluna stärker sitt varumärke och lanserar en ny hemsida. "Vi vill visa hur vårt engagemang gynnar både naturen och våra uppdragsgivare", säger Camilla Montén, VD på Calluna.

Calluna hjälper dagligen företag och myndigheter med expertkunskap om skog, mark och vatten. Detta för att kunna bidra till en samhällsutveckling som värnar den biologiska mångfalden. Hemsidan visar Callunas expertområden med exempel på tjänster och tidigare projekt.

"Hemsidan är navet i vår kommunikation med både kunder, arbetssökande och andra intressenter. Med den nya sidan vill vi visa hur vårt engagemang gynnar både naturen och våra uppdragsgivare, och locka fler att bli nyfikna och ta kontakt med oss," berättar Camilla Montén, VD på Calluna.

Samtidigt har även en visuell uppdatering av sidans formspråk och uttryck gjorts. Sidans foton är tagna av flera skickliga fotografer bland Callunas medarbetare och bilderna skildrar naturen i miljökonsulternas vardag. Sidan har tagits fram av 123 Reklam och Volid i samarbete med Calluna.

"Den uppdaterade hemsidan är ett viktigt steg i vår process att stärka varumärket Calluna och tydligare visa vilka vi är", säger Camilla Montén.

Calluna välkomnar alla besökare att utforska den nya hemsidan (www.calluna.se) och lära sig mer om företagets arbete.

Svensk Vindenergi välkomnar Calluna som ny medlem. Calluna har länge strävat efter att bidra till att samhällets utveckling värnar den biologiska mångfalden. "Vi ser fram emot att fortsätta möjliggöra en ansvarsfull och miljövänlig utveckling av vindkraftsprojekt i Sverige", säger Callunas VD Camilla Montén.

Svensk Vindenergi, branschorganisationen för vindkraft i Sverige, välkomnar Calluna som nytt medlemsföretag.

"Vi är glada över att välkomna Calluna som medlem i Svensk Vindenergi. Deras engagemang för att bevara och främja den biologiska mångfalden är av stort värde för vindkraftsbranschen. Tillsammans kommer vi att fortsätta det intensiva arbetet för en hållbar och ansvarsfull utveckling av vindkraftsprojekt i Sverige", säger Daniel Badman, VD för Svensk Vindenergi.

Calluna har sedan grundandet 1992 etablerat sig som en oberoende och pålitlig aktör inom sitt område och har varit engagerade i projekt med flera andra medlemsföretag i Svensk Vindenergi.

Som medlem i organisationen kommer Calluna att intensifiera sitt arbete med att bistå vindkraftsbranschens strävan mot att främja ekologisk hållbarhet. Camilla Montén, vd för Calluna, betonar vikten av detta medlemskap:

"Vi har en stark vilja att bidra till en samhällsutveckling som värnar den biologiska mångfalden. Vår anslutning till Svensk Vindenergi kommer att stärka vårt engagemang och vi ser fram emot nya samarbeten med andra medlemsföretag och att fortsätta möjliggöra en ansvarsfull och miljövänlig utveckling av vindkraftsprojekt i Sverige", säger Callunas VD Camilla Montén.

Nu kompletteras det upprustade promenadstråket längs sjön Magelungens norra strand i Stockholm med nyproducerade informationstavlor om områdets växt- och djurliv. "Skyltarna kommer verkligen att bli till stor nytta och glädje för områdets besökare."

Upprustad strandpromenad

Stockholms stad har rustat upp en strandpromenad efter sjön Magelungens strand, ett fem kilometer långt stråk mellan Fagersjö och Farsta strand. Projektet är en del av stadens satsning Grönare Stockholm och färdigställdes sommaren 2020.

Promenadstråket är tänkt att erbjuda både nya upplevelser och avkoppling samt skapa ny framkomlighet. Upphöjda trädäck, nya bryggor, sittytor och lekplatser har byggts. Ett hundratal holkar för olika fåglar, fladdermöss och insekter har dessutom installerats i området.

Nya skyltar – välkommet inslag

Denna vår får strandpromenaden även nyproducerade informationstavlor för besökarna. Miljökonsulter från Calluna AB har tagit fram fem skyltar på uppdrag av Stockholms stad, om sjön, stranden, skogen, ekmiljöer och blomsterängen.

– Skyltarna kommer att sättas upp i vår och de kommer verkligen att bli till stor nytta och glädje för områdets besökare som får lära känna naturen längs med Magelungens norra strand och kanske lära sig något nytt om fladdermöss, fåglar eller groddjur, berättar Ann-Louise Dyer, projektledare vid Trafikkontoret.

Platsspecifika illustrationer

På Calluna jobbar konsulterna med naturinformation i många olika typer av uppdrag, och ofta görs även lämpliga illustrationer för projekten. I en del fall används fotografier av arter och miljöer, i andra fall jobbar illustratörerna med akvarell eller digitalt.

– Till skyltarna vid Magelungen har våra illustratörer tagit fram bilder med digitala illustrationstekniker och på så vis skapat platsspecifika motiv med pedagogiskt värde till områdets skyltar, berättar Callunas projektledare Mova Hebert.

Till Magelungens strandpromenad har även en översiktskarta tagits fram som visar besökarna var de befinner sig längs vandringen. Skyltarnas texter ska ge läsarna ord och idéer om växt- och djurlivet i södra Stockholm.

EcoComp är ett pågående innovationsprojekt som tar fram en lösning för ekologisk kompensation och naturbaserad klimatkompensation. Vinnova har nu beviljat en ansökan om fortsatt utveckling av projektet. Calluna AB står bakom ansökan i samverkan med en stark konstellation av olika aktörer.

EcoComp är ett projekt som för andra gången tilltalade utvärderingskommittén hos Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Det handlar om att utveckla en marknadsbaserad handelslösning för ekologisk kompensation och naturbaserad klimatkompensation som samtidigt gynnar den biologiska mångfalden. Projektet möter markägarnas växande intresse för ekologisk och naturbaserad kompensation. Nästa steg av projektet har beviljats medel av Vinnova för åren 2021-2023 och arbetet drar igång direkt i augusti.

– Vi är både glada och lättade här på Calluna, vi trodde starkt på vår ansökan men vet att konkurrensen är hård, säger VD Fredrik Ström.

Idén om EcoComp föddes när Maria Thorell, miljökonsult på Calluna AB, såg den biografiska filmen Miss Potter. Hon inspirerades av Beatrix Potter som gjorde en stor insats för lantbrukare och biologisk mångfald i Lake District i Storbritannien för ungefär hundra år sedan.

– Utmaningen som den biologiska mångfalden står inför idag, i kombination med klimatfrågan, har skapat en enorm efterfrågan på storskaliga åtgärder som både stödjer biodiversiteten och minskar växthusgaser i atmosfären, säger Maria Thorell på Calluna AB. Samtidigt ska åtgärderna ge markägarna säkra inkomster till ett pris som marknaden är villig att betala. EcoComp-projektet sammanlänkar dessa två behov och kommer att möjliggöra för aktörer att kompensera för negativ ekologisk påverkan och klimatpåverkan som en del av sin dagliga verksamhet och i sitt hållbarhetsarbete.

Självklart har projektet en del svårigheter framför sig att klara ut på vägen mot en färdig handelslösning. Man är dock övertygade om att kunna skapa ett pålitligt system för marknaden redan i version 1.0. Certifikat och standardiserade metoder som möjliggör för intressenter att utvärdera vad som har sålts och köpts är en viktig pusselbit. En annan är långsiktig säkerhet för de kompenserade områdena.

– Vi är glada att ha en stark konstellation av aktörer som samarbetspartners och referensgrupp i detta arbete, säger Magnus Bäck, projektledare för EcoComp på Calluna AB.

Under utvecklingen av plattformen kommer projektgruppen att arbetat tillsammans för att systematiskt testa systemet och förbättra det steg för steg inför etableringen av EcoComp på marknaden 2023.

Formas har bifallit ett stort utvecklingsprojekt som ska skapa ett analysverktyg som integrerar både sociala, ekonomiska, ekologiska och kulturhistoriska intressen vid planering av vägar och järnvägar i städer.

Projektet är ett samarbete mellan Calluna AB, Chalmers tekniska högskola, KMV Forum (numera Norconsult), Trafikverket och Göteborgsregionen. Det beviljade projektet omfattar nästan 4 miljoner kronor och spänner över 2 års tid.

– Att Formas har beslutat att finansiera detta tvärvetenskapliga forskningsprojekt är ett ytterst positivt besked och jag gläds åt att få jobba med detta projekt de närmsta åren, säger Oskar Kindvall som är projektets initiativtagare.

I Formas utlysning Från forskning till tillämpning för ett hållbart samhälle framgår att de sökt projekt där olika aktörer i samhället samverkar så att forskningsresultat, tillsammans med kunskap och beprövad erfarenhet hos behovsägare, kan omsättas till lösningar som kan tillämpas och komma till nytta i samhället och verkligen bidrar till omställningen till socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbara samhällen.

– Projektet har fokus på transportinfrastruktur eftersom förändringar i infrastrukturens utformning har en så stor inverkan på alla andra delar av samhällsutvecklingen och för att behovet är stort av att i förväg bättre förstå alla effekter av alternativa vägval, berättar Oskar Kindvall.

Planen är att bygga vidare på ett redan framtaget verktyg och att sedan testa och tillgängliggöra analysverktyget i ett antal fallstudier i samarbete med Trafikverket och Göteborgsregionen. Verktyget förväntas bidra till att potentialer och känsligheter kan förutses och lyftas i ett tidigt skede av planeringsprocessen.

Fyra miljökonsultföretag reagerar på statlig utredning om artskyddsförordningen i ett gemensamt remissvar. "Det förslag som är lagt innebär en sänkning av de svenska ambitionerna samtidigt som vi står inför den största artutrotningen i mänsklighetens historia" säger företrädarna för konsultbolagen.

I slutet av oktober skickade konsultföretagen Calluna AB, Ekologigruppen AB, Jakobi Sustainability AB och Naturcentrum AB in ett gemensamt remissvar på miljödepartementets utredning Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar.

I remissvaret pekar konsultföretagen bland annat på att skyddet för livsmiljöer för hotade fågelarter inte får försvagas. Utredningen anses missa möjligheten att skapa ett juridiskt skydd för de många fågelarter som behöver det.

– Artskyddet ska beakta de arter som har störst behov av skydd, oavsett organismgrupp eller vilken verksamhet som hotar dem. Att kraftigt försämra skydd av fåglars livsmiljöer är inte rätt väg att gå, säger remissvarets författare.

Konsultföretagen påpekar att det saknas en analys av förslagets konsekvenser för artbevarandet och naturvården. De bedömer i remissvaret att risken finns att utredningens målsättning med artskyddet inte uppnås, om förslaget behålls som det är idag. Det poängteras även att det saknas en lösning för långsiktighet i skydds- och kompensationsåtgärder, där utredningens förslag om biotopskydd och naturvårdsavtal inte är tillräckliga.

– Tillämpningen av dagens artskyddslagstiftning är krånglig, med dålig förutsägbarhet, långa handläggningstider och komplicerade tillståndsprocesser som följd. Vissa vanliga arter har ett väldigt starkt skydd utan att ha särskilt stort skyddsbehov. Det finns även en obalans mellan krav som ställs på olika verksamhetsutövare, vilket skapar osäkerhet och gör att arter som är tänkta att skyddas genom skarpa bestämmelser i ett sammanhang ändå minskar på grund av alltför omfattande undantag i andra. Dessa problem anser vi att utredningens förslag inte presenterar någon lösning på, säger konsultföretagens företrädare.

De sakkunniga författarna av remissvaret grundar sina synpunkter på sin samlade erfarenhet av att bistå olika typer av verksamhetsutövare vars planer och projekt berör skyddade arter. Förhoppningen är att de inskickade synpunkterna kan ge avtryck på kommande lagförslag och utveckling av artskyddet i Sverige.

Läs konsultföretagens remissvar i sin helhet.

Presskontakter

Calluna AB:
John Askling, 010-303 91 38, john.askling@calluna.se

Ekologigruppen AB:
Per Collinder, 08-525 201 19, per.collinder@ekologigruppen.se

Jakobi Sustainability AB:
Marie Jakobi, 070-345 26 09, marie.jakobi@jakobiab.se

Naturcentrum AB:
Andreas Malmqvist, 010-220 12 05, andreas.malmqvist@naturcentrum.se

I Linköping igår återinvigdes den restaurerade Genbanken för Rödlistade växter i Östergötland. En begränsad skara var med när det röda bandet klipptes och de sällsynta arterna visades upp. "Genbanken är en unik del av Trädgårdsföreningen" säger Lotta Lindström vid Linköpings Naturcentrum.

Visar upp hotade arter i Östergötland

Genbanken för Rödlistade växter i Östergötland (GRÖ) i trädgården vid Linköpings Naturcentrum har genomgått en stor restaurering. Genbanken invigdes redan sommaren 2006 och var resultatet av många års lokalt engagemang för länets sällsynta och hotade växtarter.

Igår invigdes den renoverade genbanken som bland annat har fått nya odlingsrutor av cortenstål där arternas ursprungliga livsmiljöer ska efterliknas. Vid starten 2006 fanns 57 arter i genbanken, idag är 80 arter i odling. Två av dessa (fågelarv och gaffelglim) saknar numera aktuella fyndplatser i Östergötland, men finns alltså bevarade i odling här vid Linköpings Naturcentrum.

– Vi hoppas kunna få in ännu fler av länets sällsynta växtarter i genbanken på sikt, berättar Klas Schlichting, trädgårdsmästare vid Calluna AB som sköter anläggningen vid Linköpings Naturcentrum.

I början av 2000-talet togs kontakter med NordGen (tidigare Nordiska genbanken) i Alnarp. Varje år skickas nu mogna frön från genbankens växter till NordGen för att bidra till bevarandet av arterna.

Liten invigning med guidad tur

Med en begränsad skara deltagare, på grund av den pågående pandemin, återinvigdes den nyrestaurerade genbanken. Östergötlands landshövding Carl Fredrik Graf klippte det röda bandet vid invigningen och sa några väl valda ord.

Efteråt gavs en guidad tur för deltagarna genom genbanken. Trädgårdsmästare Klas Schlichting och genbankens koordinator Bo Antberg presenterade flera av genbankens vackra och spännande arter. De inbjudna gästerna fick även med sig varsin kruka med nysådd klätt hem.

– Med invigningen vill vi lite i förskott uppmärksamma den Biologiska Mångfaldens Dag som infaller på lördag, säger Lotta Lindström, verksamhetschef vid Linköpings Naturcentrum. Genbanken är en unik del av Trädgårdsföreningen och en viktig del i vår verksamhet.

Allmänheten bjuds in

Från och med nu är den restaurerade genbanken öppen för allmänheten. Den som vill kan gå runt och studera de vackra växterna. Information om arterna finns sedan på genbankens hemsida. Det finns även fröer till två av arterna (klätt och åkervicker) att få med sig hem för att odla i den egna täppan.

Vilken växt får du inte missa vid ett besök i genbanken? Trädgårdsmästare Klas Schlichting tipsar om en personlig favorit:

– Inom någon vecka står drakblomman i blom, det är något alldeles extra och värt ett besök bara i sig!

Under våren öppnas ett extra tillfälle att ansöka om LONA-medel till pollineringsprojekt. Till sin hjälp kan kommuner och initiativtagare använda en nyskriven samling med konkreta förslag till projekt inom pollinering med förifyllda mallar till LONA-ansökan.

Projektidéer som inspiration

Calluna har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands län tagit fram en rapport som presenterar 20 konkreta förslag till pollineringsprojekt som det går att söka om LONA-medel för. Som bilaga i rapporten finns dessutom förifyllda mallar till LONA-ansökan för respektive projektidé.

Projektförslagen kan kombineras fritt utifrån kommunernas behov och önskemål. I rapporten ges även rekommendationer om vilka projekt som kan kombineras för att ge bästa effekt.

"Information till allmänheten är en viktig del av projekten för att skapa förståelse och förklara varför olika åtgärder utförs. Förhoppningsvis kan informationen även inspirera kommuninvånare att utföra egna åtgärder och engagera sig för pollinatörer på sin egen mark!" berättar Daniel Segerlind på Calluna som varit med och tagit fram rapporten.

Om LONA-bidrag

Den lokala naturvårdssatsningen (förk. LONA) är ett bidrag från Naturvårdsverket som ska stimulera kommuners och ideella föreningars långsiktiga naturvårdsengagemang. Bidraget går till att genomföra projekt till nytta för naturvård, friluftsliv och folkhälsa. Endast kommuner kan söka LONA-bidrag, men lokala initiativtagare kan initiera och driva projekten. Naturvårdsverket fördelar årligen medel till länsstyrelserna som beslutar om bidrag till kommunerna inom tre bidragsområden: ordinarie LONA, LONA våtmarksprojekt och nu även Pollineringsprojekt inom LONA (år 2020-2022).

Den nya ansökningsomgången för pollineringsprojekt har sista ansökningsdag den 12 april 2021. En del länsstyrelser har medel kvar att fördela, några har redan fördelat sina medel. Initiativtagare bör kontakta sin kommun i god tid innan sista ansökningsdatum eftersom det är kommunen som skickar in ansökan till länsstyrelsen.

Redan ett par veckor efter den stora branden i Västmanland 2014 började de första gröna bladen titta fram i det annars sotsvarta skogslandskapet. I en studie av områdets vegetation visar forskarna att markkemi och hur hårt det hade brunnit påverkade florans utveckling i relativt liten grad.

Växtstudie i det brända området

Vegetationen på olika hyggen i brandområdet har undersökts kontinuerligt inom ett forskningsprojekt på SLU. Callunas Victor Johansson deltog i studien och genomförde alla statistiska analyser.

Forskarna förväntade sig bland annat att vegetationen skulle skilja sig åt beroende på markens kemiska egenskaper och på hur hårt det hade brunnit.

"Både markkemi och brandens hårdhet verkar styra vegetationsutvecklingen i förvånansvärt liten utsträckning", berättar Victor Johansson, miljökonsult och forskare på Calluna.

Detta är något som också beskrivs i den vetenskapliga artikel som publicerats i Journal of Vegetation Science med titeln Burn severity and soil chemistry are weak drivers of early vegetation succession following a boreal mega‐fire in a production forest landscape. Journal of Vegetation Science.

Från sotsvart till ovanligt grönt

"Vegetationen är idag väldigt annorlunda jämfört med det svarta sottäcke som mötte besökaren direkt efter branden. Idag är intrycket ett grönt hav av uppväxande lövträd med uppstickande svarta trädstammar", säger Lena Gustafsson, professor emeritus vid SLU.

Den högvuxna mjölkörten (rallarros) med sina rosalila blommor har varit den vanligaste arten hittills. Trädslagen asp och björk ökade mycket ett par år efter branden och utgjorde 2019 de vanligaste arterna efter mjölkört. Även sälg, som annars är ett ganska ovanligt trädslag i traktens skogar, fanns i nästan tio procent av provytorna år 2019.

Lövträd kommer att bli alltmer dominanta och reservatet Hälleskogsbrännan kommer på sikt att bli det troligen största lövskogsområdet i landet nedanför fjällbjörkskogen.

Strömstads kommun har arbetat stegvis under flera år med att stärka den gröna infrastrukturen för arterna hasselsnok och sandödla. Nu beskrivs arbetet, där Calluna varit involverade, som ett lärande exempel på sverigesmiljomal.se. ”Det är jättebra att miljömålsportalen visar detta arbete som ett gott exempel på hur man kan jobba mer strategiskt med artskyddsfrågor i en kommun”, säger Oskar Kindvall på Calluna.

När miljömålsportalen sverigesmiljomal.se listar lärande exempel på konkreta och inspirerande insatser för att nå de svenska miljömålen beskrivs Strömstads kommuns arbete med grön infrastruktur för hasselsnok och sandödla. Ett arbete där Calluna varit minst sagt involverade.

”Det är ett kul samarbete som vi har haft med Strömstads kommun! Det började med att jag var där för att diskutera hur de skulle kunna jobba mer strategiskt och långsiktigt med artskyddsfrågorna i kommunen, men har hittills landat i ett flertal uppdrag där vi har kunnat bidra med vår expertkunskap inom ekologi, miljöjuridik och GIS-modellering”, berättar Oskar Kindvall, senior miljökonsult på Calluna.

Modellering av livsmiljöer för arterna

Sedan samarbetets start har Calluna hjälpt Strömstads kommun med framför allt en modellering över hela kommunens förekomster av de hotade arterna sandödla och hasselsnok som har gott om lämpliga livsmiljöer i kommunen. Modellen visar vilka geografiska områden som behöver djupare utredningar, fältbesök, lokala artskyddsutredningar och liknande för att kunna säkra arternas livsmiljöer för framtiden.

Metoden för klassning av olika ekologiskt definierade områden i analyserna har Oskar Kindvall på Calluna delvis tagit fram tillsammans med Naturcentrum, som är den konsult som har jobbat mest med fältinventeringar i Strömstad tidigare.

Beskriver arbetet i flera steg

Miljömålsportalens text beskriver Strömstads kommuns arbete med att stärka den gröna infrastrukturen för hasselsnok och sandödla. Utöver den habitatnätverksanalys som Calluna gjorde har kommunen gjort flera inventeringar i fält och tagit fram en skötselplan. Callunas miljökonsulter har gett kommunen strategisk rådgivning inom olika ekologiska frågor under projektets gång och gjort en artskyddsutredning för deras fördjupade översiktsplan över Strömstad och Skee.

”Det är jättebra att miljömålsportalen visar detta arbete som ett gott exempel på hur man kan jobba mer strategiskt med artskyddsfrågor i en kommun”, säger Oskar Kindvall.

Lidköpings kommun har anlitat Calluna för att undersöka förutsättningarna för att förlänga en dricksvattenledning drygt hundra meter i Kinneviken. Arbetet inleddes i juni och pågår nu för fullt. I projektet har Callunas undervattensdrönare, en så kallad ROV, en nyckelroll. De första stegen av projektet har precis genomförts: att göra en sonarundersökning för att få en helhetsbild av områdets bottenförhållanden och att med hjälp av ROV:en studera speciellt intressanta områden noggrant med kamera och multibeam.

Undersöker effektivt under ytan

Callunas ROV gör det möjligt att få en god överblick över området på mycket kort tid och utan att behöva filma precis hela bottnen.

"Med side scan-sonaren får man ett foto över hela bottnen. Bildmaterialet visar exakt var det till exempel finns vrak, växtlighet eller annat som kan behöva undersökas vidare med ROV:en. I det här fallet var det plattbotten utan växter och stenar, vilket indikerar att det kan vara lämpligt att lägga ledningen där”, berättar Thomas Andersson, seniorkonsult på Calluna.

På grund av mycket vind och vågor har det ännu inte varit möjligt att ta prover av bottensedimentet. Men det kommer att göras under den närmaste tiden, så fort vädret tillåter. Syftet är att undersöka sedimentets beskaffenhet för att avgöra om det är lämpligt att lägga en vattenledning på bottnen.

När Calluna har tagit sedimentproverna ska de analyseras. Därefter sammanställer konsulterna resultatet i en rapport som uppdragsgivaren kommer att använda i sin tillståndsansökan. Rapporten innehåller också en byggteknisk analys av den gamla ledningen som ska förlängas.

"Den gamla ledningen är gjord av urholkade ekstockar och har hängt med sedan 1950-talet. Vi har filmat den befintliga ledningen med ROV:ens kamera och den är fortfarande helt ok, vilket är fantastiskt. Dessutom har Lidköpings kommun nu fått exakta positioner på ledningen”, säger Thomas.

Utrustning som används i många projekt

Calluna har fått användning av ROV:en i många olika projekt – både i sjöar som Vänern, i Östersjön och på Västkusten. Vilka är fördelarna?

”Vårt ROV-team är flexibelt och effektivt. Vi är en grupp på fyra personer och i utrustningen ingår, förutom ROV:en, en specialanpassad båt, en trailer och en pickup. Något mer behöver vi inte. Vi klarar oss utan att hyra in fartyg, vilket annars är det vanligaste förfarandet", berättar Thomas.

Detta gör att teamet kan arbeta både snabbt och kostnadseffektivt. Beroende på kundens önskemål kan alltså två till fyra personer snabbt vara på plats för sonarundersökningar, fotografering och filmning med ROV samt sediment- och vattenprover.

"Vår leverans av resultaten till uppdragsgivaren går givetvis att anpassa efter kundens behov”, avslutar Thomas.

Hur säkerställer vi som miljökonsult att våra naturvärdesinventeringar genomförs likvärdigt i alla projekt? Svaret är bland annat genom våra interna kalibreringar. Nu har årets första kalibrering gjorts.

Ackreditering säkerställer kvalitet

Calluna är ackrediterade för naturvärdesinventeringar enligt metoden NVI SS:2023 både på land och i sötvatten. Ackrediteringen innebär för oss att vi bland annat genomför årliga kalibreringsträffar där personalen får möjlighet att diskutera, utföra och jämföra inventeringar enligt metoden.

Målet med internkalibreringarna är att få en ökad samsyn kring klassning av naturmiljöer mellan våra fältinventerare och att vi ska uppfatta standarden likvärdigt på Calluna.

Årets första kalibrering genomförd

Den 10 och 11 maj genomfördes årets första internkalibrering för Callunas personal som jobbar med naturvärdesinventeringar. Kalibreringen genomfördes i ett område strax norr om Göteborg. Motsvarande kalibrering kommer sedan att genomföras i Uppland för personal från Callunas Stockholms- och Gävlekontor.

Kalibreringen i Göteborg började med ett teoripass där nyheter i den uppdaterade standarden presenterades och diskuterades. Personalen fick därefter inventera i fält enligt den nya standarden och naturmiljöerna som besöktes bestod av myrmark, kraftledningsgata, mindre vattendrag, brandfält, blandskog samt en bäckravin.

Under fältinventeringen delades personalen upp i mindre grupper och resultatet från varje grupp kommer sedan att jämföras och diskuteras under ett kommande kalibreringsmöte.

Många av de studenter som deltog i arbetsmarknadsdagen vid Göteborgs universitet i april var nyfikna på Calluna som arbetsgivare. Vår miljökonsult André Dabolins svarade på så många frågor han kunde. "Det var väldigt givande att få träffa så många intresserade studenter."

Den 19 april anordnade Göteborgs universitets institutioner för biologi och miljövetenskap, kemi och molekylärbiologi och marina vetenskaper gemensamt en arbetsmarknadsdag för sina studenter.

Omkring 200 studenter lyssnade på dagens presentationer och träffade de nio alumner som representerade olika arbetsgivare från privat och offentlig sektor. André Dabolins från Calluna medverkade och berättade om hur arbetslivet ser ut som miljökonsult. Och många var nyfikna på Calluna som arbetsgivare.

"Det var väldigt givande att få träffa så många intresserade studenter. Jag hade önskat att jag hade mer tid, för det fanns mängder av frågor och jag var upptagen med att besvara dessa från början till slut," säger André Dabolins.

Förekomster av havsörn och kungsörn är viktiga att utreda inför projekt som kan påverka dessa fåglars livsmiljöer. Under februari och mars spanar Callunas fältpersonal efter spelflygande örnar i många olika uppdrag.

Intensiv tid för fågelinventerare

Just nu är det full fart i många av våra uppdrag där vi inventerar havsörn och kungsörn. Vår fältpersonal står ute i skogsbryn, på hyggen och vid sjökanter med kikaren riktad mot eventuella spelflygande örnar. Dessa inventeringar pågår under februari och mars.

Spelflykt är en typ av revirhävdande beteende som örnarna utför året om. Detta är dock som vanligast under vårvintern, strax innan äggläggning sker.

Viktigt inför planerad vindkraft

Förekomster av havsörn och kungsörn är viktiga att utreda inför exempelvis etablering av vindkraft, kraftledningsdragningar, och andra projekt som kan påverka örnarnas livsmiljöer.

Callunas kunniga fältpersonal med fågelkompetens kan med hjälp av observationer av spelflykt bedöma om det finns några örnrevir i eller i nära anslutning till det område som utreds åt kunden.

Naturarvets arbete med bevarande av värdefulla gammelskogar i Sverige är vinnare av årets julgåva från konsultföretaget Calluna. Det är fint att vi kan bidra till detta och att medarbetarna står bakom valet av ändamål, säger Camilla Montén, VD för Calluna AB.

Inför julen ger Calluna AB en gåva till ett välgörande ändamål för att visa uppskattning till konsultföretagets kunder och samarbetspartners och tacka för det gångna året.

– Våra medarbetare har fått rösta om julgåvans mottagare och med stor marginal vann Naturarvets arbete för att bevara värdefulla gammelskogar. Det är fint att vi kan bidra till deras viktiga verksamhet, säger Camilla Montén, VD för Calluna AB.

Gammelskog är skog som är mer eller mindre orörd, utan modernt skogsbruk. Dessa skogar är oerhört viktiga för både den biologiska mångfalden och att bromsa klimatkrisen. Genom insamlingar har stiftelsen Naturarvet köpt upp flera gammelskogar som nu är skyddade för all framtid.

Just nu samlar Naturarvet in pengar till förvärvet Ullersjöbäckens gammelskog i Jämtland. Det är i detta områdes fjällnaturskog som Calluna har stöttat med köp av flera skogsrutor.

– Med detta vill vi på Calluna önska alla en god jul och ett gott nytt år, hälsar Camilla Montén.

Konferensen Vattendagarna med Fiskmarknad lockade nästan 200 deltagare. Under dagarna skedde kunskapsutbyte inom bland annat restaurering av vattenmiljöer och vattenvård.

Årlig konferens i nytt samarbete

I oktober samlades nästan 200 experter och verksamma inom vattenfrågor på Stadshotellet i Karlstad. Det som lockade var Vattendagarna, en årlig konferens som arrangeras av Sveriges förening för limnologi (SFL). I år ackompanjerad av momentet Fiskmarknad, ett kunskapsutbyte för alla som är engagerade i arbetet med fiskvandring, fiskpassager och restaurering i vattenmiljöer.

Naturmiljökonsultföretaget Callunas medarbetare Annika Stål Delbanco är engagerad i styrelsen för SFL. Hon har varit med och arrangerat konferensen i flera år nu och som arrangör är hon jättenöjd.

– Det märktes att programmet var uppskattat och antalet besökare till de olika utställarna överträffade våra förhoppningar med råge, så hela evenemanget känns väldigt lyckat, berättar Annika Stål Delbanco.

Vattendagarna hålls varje år, medan Fiskmarknad historiskt har hållits med några års mellanrum. Annika Stål Delbanco konstaterar att det verkligen finns anledning att titta på om samarrangemanget med Fiskmarknad ska upprepas framöver.

Spännande program och flera utställare

Programmet bjöd på den senaste informationen från myndighetshåll, praktiska tips från verkligheten och visioner om framtiden. Detta tillsammans med spännande inspel från forskningsfronten. I pauserna fick deltagarna diskutera frågorna vidare och många nyttjade möjligheten att knyta nya kontakter.

Under konferensen fanns också möjlighet att besöka ett flertal utställare som demonstrerade sina produkter eller tjänster inom vattenområdet. Det fanns flera utställare från exempelvis USA, Kanada, Tyskland och Norge som bland annat visade olika fiskräknare och andra visualiseringstekniker för att detektera fisk.

Calluna var också utställare och visade upp sitt arbete med olika typer av miljöövervakning i vatten. Bland annat används den egna ROV:en, en avancerad undervattensrobot, som exempelvis kan studera terrängens form under vattnet.

Fiskmarknaden handlar till stor del om flodrestaurering och vattenkraft, vilket ligger helt i linje med Callunas framtida satsningar. Marie Andersson är relativt ny som miljökonsult på Calluna och fick möjlighet att stå i Callunas monter och träffa alla intresserade besökare.

– Det var en spännande upplevelse att vara med på Vattendagarna och en stor möjlighet för mig att lära mig om vad våra potentiella kunder är intresserad av! konstaterar Marie.

En naturbetesmark utanför Linköping – full av biologer och artexperter! I början av oktober kalibrerade Calluna sin personal i metoden naturvärdesinventering. Inventeringar som utgör viktig del i säkrandet av den biologiska mångfalden.

Artrika marker väl undersökta

Ett 40-tal miljökonsulter besökte nyligen en trädklädd betesmark i Spellinge i Mjölby kommun, sydväst om Linköping, för att leta arter och bedöma naturvärden. Det var personal från konsultföretaget Calluna som genomförde sin årliga kalibrering av metoden naturvärdesinventering i området.

– Kalibreringen är ett viktigt led i vårt interna arbete med att säkerställa korrekta bedömningar av naturvärden, berättar Camilla Montén, Callunas VD.

Både juniora och seniora fältinventerare, artexperter, GIS-specialister och chefer deltog i övningarna. Naturbetesmarkens arter kartlades, ett vattendrag undersöktes och grova ekstammar studerades på nära håll.

– I år pratade vi särskilt om bedömning av vattendrag. Vi lärde oss mer om hur exempelvis svämplan och meandring påverkar naturvärdet. Vi fascinerades även av det höga artvärdet i markerna vi besökte och vi såg bland annat de rödlistade arterna skuggorangelav, kandelabersvamp och oxtungssvamp! berättar Magnus Stenmark, affärsområdeschef på Calluna och en av de ansvariga för planeringen av dagen.

Ackrediterade för inventeringsmetoden

Sedan 2017 är Calluna ackrediterade för att utföra den här typen av inventeringar. Det innebär att företaget utför inventeringarna enligt gällande SIS-standard och bland annat arbetar aktivt med kompetensutveckling och utbildning av nya medarbetare i metoden.

Syftena med en standard för inventering av naturvärden är många. Bland annat att resultatet från genomförande och bedömningar alltid ska vara detsamma, oavsett vem som har utfört arbetet. De interna kalibreringarna utgör en viktig pusselbit i arbetet med att säkra detta.

– Denna träff blev även startskottet för oss med diskussioner om, inlärning av och kalibrering inför den förnyade standarden som kan börja gälla nästa år. Många av våra kunder vill snabbt gå över till den nya standarden och vi är förberedda att börja arbetet utifrån de nya riktlinjerna, berättar Magnus Stenmark.

1992 startades det som idag är naturmiljökonsultföretaget Calluna AB. De tre grundarna anade inte då att detta skulle leda till ett framgångsrikt bolag med över 100 anställda 30 år senare. Jubiléumsmiddagen bjöd även på en synnerligen ovanlig artobservation.

Firade med stor företagskonferens

Det var i Linköping 1992 som Calluna startade. De tre grundarna John Askling, Håkan Ignell och Anna Sandström är ännu aktiva som konsulter i bolaget. De kunde i början av oktober i år blicka ut över ett helt konferensrum fyllt av kollegor.

– Det var fantastiskt att se alla samlade och konstatera vilken enorm samlad kompetens vi har i företaget idag, säger Håkan Ignell, en av grundarna.

Under två dagar samlades äntligen alla anställda i Linköping för en fysisk konferens. Detta efter flera år utan större sammankomster och med olika former av digitala träffar under pandemin.

– Vi är så glada att vi kunde samlas allihop igen och att vi fick två värdefulla dagar tillsammans med samtal, inspiration och kunskapsutbyte, säger VD Camilla Montén.

Medarbetarna fick bland annat möjlighet att se vad kommunen har gjort vid den nyligen färdigställda fiskvägen i Stångån.

Ovanligt artfynd under middagen

30-årsjubiléet firades med en festmiddag som visade sig få en oväntad twist vad gäller den biologiska mångfalden... På ett av borden kröp nämligen en liten, svart insekt oblygt förbi en av middagsgästerna (som råkade vara en av företagets insektsspecialister) och fångade hans uppmärksamhet.

Krypet togs med hem för vidare artbestämning. Det visade sig vara kortvingen Carpelimus zealandicus. Ett mycket ovanligt artfynd då arten endast har rapporterats tre gånger tidigare i Sverige (alla gånger inomhus eller i direkt anslutning till hus). Förmodligen följer den med in via blomjord eller krukväxter.

Det krävs kanske ett företag fullt av biologer för att en fest ska få så pass tunga artkryss!

Den 19 till 21 april pågår Klimatdagarna i Linköping. Ett lokalt initiativ med inspirerande aktiviteter i gränslandet mellan natur och kultur. 
–Vi ser mycket fram emot dagarna efter påsk, att få inspirera allmänheten till handling och aktivitet” säger Lotta Lindström på Linköpings Naturcentrum.

På programmet för Klimatdagarna i Linköping står ett antal föredrag, utställningar och andra aktiviteter. Föredragen rör allt från växthuseffekten och klimatpsykologi till hållbarhet inom odling, hem, mode, och kontorsinredning. Det finns även möjlighet till bland annat en workshop i att laga kläder, flera konstutställningar, glimtar ur ett teaterprojekt och en våtmarksvandring. 

Bakom initiativet står Linköpings naturcentrum och Skådebanan Östergötland som tidigare har haft ett samarbete kring pallkragar och konst. När de ville göra något större tillsammans enades de väldigt snabbt om att det skulle handla om klimatet, som är ett så viktigt och angeläget ämne. 

 – Vi tycker att naturfrågor och kulturupplevelser gifter sig så bra ihop – de drar olika målgrupper och öppnar upp för förståelse och kunskapsutbyten, berättar Lotta Lindström på Linköpings Naturcentrum, en av initiativtagarna till evenemanget. 

Som initiativtagare har de engagerat en rad aktörer som har fått bidra med olika aktiviteter till programmet. Hela programmet är öppet för allmänheten och några av aktiviteterna kräver föranmälan. 

– Det är lätt hänt att bli handlingsförlamad, känna att det inte går att göra någonting åt klimatförändringarna. Den känslan vill vi motverka, så målet med Klimatdagarna i Linköping har varit att inspirera till handling och aktivitet, säger Lotta Lindström. 

Målgruppen för evenemanget är bred och programmet tros passa de flesta från 25 år och uppåt. Det finns något för alla. Aktuellt program hittas på Skådebanans hemsida. 

----- ----- -----

Linköpings Naturcentrum drivs sedan 1999 av Calluna AB på uppdrag av Linköpings kommun. Det är en naturlig mötesplats för föreningar med intresse för natur, trädgård, arkeologi och miljö.

Genom en av världens mest omfattande fjärilsstudier har forskare vid Calluna AB kommit fram till att den rödlistade väddnätfjärilen missgynnas starkt av bete i skyddade Natura 2000-områden på Gotland. 
– Det är alarmerande att dagens skötsel, som är tänkt att gynna arten, i stället utgör dess största hot! säger Oskar Kindvall, en av forskarna bakom studien.

Nuvarande skötsel största hotet

Forskare vid miljökonsultföretaget Calluna AB har studerat hur bete påverkar den hotade fjärilsarten väddnätfjäril och hur den klarar sig i utpekade skyddade gräsmarker på Gotland. Flera av dessa s.k. Natura 2000-områden har pekats ut just för att skydda denna art och dess extremt artrika livsmiljö.

Den föreslagna skötselmetoden i bevarandeplanerna för dessa områden är miljöstödsfinansierad betesdrift – men forskningsstudien har nu visat att just betet faktiskt är det i särklass största hotet mot arten. De flesta blommande växter äts helt enkelt upp av betesdjuren. Det behöver inte vara särskilt många kor inom ett område innan pollen- och nektarberoende insekter, både vuxna och larver, börjar få brist på mat.

– Det är alarmerande att skötseln motverkar bevarandeplanens syfte, istället för att bidra till dess uppfyllande, säger Oskar Kindvall, miljökonsult på Calluna och en av forskarna som har jobbat med studien. 

De oroväckande resultaten visar alltså att dagens skötsel i områdena har förödande konsekvenser för fjärilen och den biologiska mångfalden. Tillsammans med effekterna av rådande klimatförändringar finns en risk att den stora populationen av väddnätfjäril i studieområdet försvinner helt. 

Möjlighet till positiv vändning

En av studiens mer positiva slutsatser är att det skulle gå att skapa drygt 100 hektar av funktionell livsmiljö inom de områden på Gotland som finns avsatta för att skydda väddnätfjärilen. En anpassning av skötseln utifrån fjärilsartens behov skulle kunna ge en mycket stor populationsökning och även positiva effekter på andra arter som är beroende av samma unika livsmiljöer.

– Som jämförelse kan nämnas att den areal som nu sköts felaktigt inom befintliga Natura 2000-områden motsvarar en 20 gånger större yta med funktionell livsmiljö för väddnätfjäril än vad som hade förväntats försvinna om Cementa hade fått igenom sin ansökan om fortsatt kalkbrytning, konstaterar Oskar Kindvall.

Upphört bete innebär i dessa speciella naturområden inte igenväxning med sly, vilket ofta är fallet i andra delar av landet. Detta på grund av markernas naturligt kraftiga växlingar i vattenstånd. Även historiskt har dessa starkt kalkpåverkade marker betats väldigt lite och i den speciella livsmiljön har många sällsynta växter klarat sig riktigt bra, exempelvis ett stort antal orkidéer.

Akut behov av ändring i miljöstödet

Tyvärr är det inte helt enkelt att genomföra de skötselförändringar som skulle krävas för att skötseln ska börja gynna områdenas biologiska mångfald. Detta eftersom skötseln idag är så starkt beroende av dagens miljöstöd till områdets lantbrukare med betesdjur.

Miljöstödet skulle behöva vara mer flexibelt styrt utifrån naturvårdens behov och man behöver hitta alternativa marker för betesdjuren, frågor som Oskar Kindvall hoppas lyfts på nationell nivå inom kort. Han poängterar att det blir oerhört viktigt att ha med sig både den genomförda forskningen och de markägande bönderna i området i den fortsatta dialogen om hur skötseln kan utformas för att de utpekade naturvärdena kan bevaras långsiktigt.

– Studiens slutsatser bör verkligen begrundas av alla som sysslar med naturvårdsbiologi. Resultaten är alarmerande men pekar samtidigt på enorma möjligheter att förbättra bevarandestatusen för denna hotade fjärilsart och många andra arter, poängterar Oskar Kindvall. 

--- --- --- --- --- --- ---

Mer information

Om studien:

Hela artikeln kan läsas I den vetenskapliga tidskriften Animal Conservation: Subsidized CAP grazing jeopardizes the protection of biodiversity and Natura 2000 targeted species.

Artikeln baseras på en omfattande fjärilsstudie på Gotland om hur bete påverkar väddnätfjärilen och hur den klarar sig i de Natura 2000-områden på Gotland där arten pekas ut som målart. Studien är finansierad av forskningsrådet Formas samt Cementa AB. 

Forskare vid Calluna AB har under två års tid märkt nästan 15 000 fjärilar i en fångst-återfångst-studie (se ordlista nedan) inom provrutor om sammanlagt mer än 500 hektar. Provrutorna är utspridda över ett stort område som inkluderar femton Natura 2000-områden, varav några har just väddnätfjärilen som utpekad målart. 

Därigenom har forskarna sedan kunnat analysera populationsstorlek, spridningsmönster mm. Sannolikheten för fjärilens förekomst och populationstätheter jämfördes mellan obetade respektive betade livsmiljöer. Dessutom analyserades hur antalet blommande växter (nektarresurser) och tätheten av orkidéer påverkades av betet.

Liten ordlista:

• Natura 2000 = ett nätverk av naturområden inom EU som ska skydda särskilt utpekade och hotade målarter och livsmiljöer.
• Miljöstöd = ersättning till lantbrukare för miljöåtgärder, exempelvis för djur som betar värdefulla gräsmarksområden.
• Fångst-återfångst-studie = infångade individer ges en unik märkning, exempelvis ringmärkning av fåglar. Om samma individ påträffas senare noteras tid och plats för återfångsten. Baserat på dessa data kan forskare analysera exempelvis hur stor populationen är, hur artens spridningsmönster ser ut och hur väl sammanlänkade olika populationer är.

Den 1 januari 2022 tillträdde Camilla Montén som ny VD för Calluna AB. Hon har ett stort engagemang i hållbarhetsfrågor och en bred erfarenhet där hon har verkat inom miljöområdet, konsultbolag, läkemedelsindustrin och flera andra branscher. Camilla har hela sitt yrkesliv arbetat med försäljning, organisationsutveckling och förbättringsarbete. Hon kommer senast från rollen som VD för Patria Helicopters.

– Camilla är en erfaren ledare med starkt driv och målfokus. Hon har såväl strategisk som operativ erfarenhet, och styrelsen är mycket nöjda med att ha rekryterat henne till VD för Calluna, berättar styrelseordförande Eva Gidlöf.

– Det känns mycket roligt att få börja arbeta tillsammans med Callunas alla kompetenta medarbetare. Sverige och miljöbranschen behöver ett starkt Calluna nu när vi tillsammans ska säkra funktionen av våra ekosystem, säger nya VD:n Camilla Montén.

Calluna grundades 1992 och är idag landets ledande miljökonsultföretag med spetskompetens inom biologisk mångfald. Bolagets drygt hundra medarbetare arbetar dagligen med att stötta kunder i deras arbete för hållbar användning av mark och vatten i enlighet med svenska och globala miljömål. Callunas konsulter är verksamma i hela Sverige, med uppdrag inom exempelvis samhällsplanering, vindkraftsutbyggnad, infrastrukturprojekt, miljöövervakning, naturvård och ekologisk uppdragsforskning.

Fryshusets arbete med unga i spåren av pandemin är vinnare av årets julgåva från konsultföretaget Calluna. Det känns betydelsefullt att vi på Calluna kan få bidra till deras viktiga verksamhet, säger David Arnesson, tillförordnad VD för Calluna AB.

Inför julen ger konsultföretaget Calluna en gåva till något välgörande ändamål som i år blir Fryshusets arbete med unga i spåren av pandemin. Callunas medarbetare har fått föreslå mottagare av julgåvan och rösta på det förslag som känns mest angeläget. 

– Vår ledningsgrupp fick i år in många bra förslag och Fryshusets verksamhet vann med både flest röster och ledningens bifall. Det känns betydelsefullt att vi på Calluna kan få bidra till deras viktiga verksamhet, säger David Arnesson, tillförordnad VD för Calluna AB. 

Psykisk ohälsa, särskilt bland unga, har varit aktualiserat den senaste tiden, inte minst i samband med Coronapandemin. Fryshusets rapport Ungas röster i pandemin visar att fler unga känner oro och har mått sämre än vanligt det senaste året. Fryshusets arbete är nu viktigare än någonsin, där unga kan träffa och prata med vuxna och andra unga, delta i positiva sammanhang och aktiviteter och få stöd i att hitta sysselsättning. 

– Vi tackar för att ni på Calluna valt att stödja Fryshusets arbete för och med unga. Er julgåva bidrar till att vi kan fortsätta skapa trygga och givande miljöer för unga att växa och utvecklas i. Tillsammans gör vi det möjligt för unga att förändra världen! säger Linda Nyqvist som är Partner- och företagsansvarig på Fryshuset Stockholm. 

Med julgåvan vill Calluna visa sina kunder och samarbetspartners uppskattning för det gångna året och önska alla en god jul och ett gott nytt år.

I mitten av november anordnades för första gången den Svenska Fladdermuskonferensen. Över hundra deltagare från Norden deltog i tre dagars kunskapsutbyte om fladdermöss. 

Många engagerade i fladdermusfrågor

Den 12-14 november samlades 140 konferensdeltagare och fladdermusentusiaster från Sverige, Finland, Norge och Danmark i Göteborg. Under tre dagar tog de del av ett trettiotal föredrag, flera workshops och posterpresentationer av aktuella ämnen inom området fladdermöss. Bakom evenemanget stod föreningen BatLife Sweden och Göteborgs Naturhistoriska Museum.

Miljökonsultföretaget Calluna arbetar med fladdermusfrågor i sina uppdrag inom exempelvis samhällsplanering, naturvård och vindkraftsprojekt. Det var därför en naturlig sak för Calluna att stödja konferensen som sponsor och bidra till ökat kunskapsutbyte inom Sverige och Norden. Flera av Callunas medarbetare var också involverade i själva konferensen som deltagare, föredragshållare och posterförfattare samt några även med engagemang i konferensens organisation.

Förändrade livsmiljöer vid vindkraft

Lara Millon, fladdermusspecialist vid Calluna, höll ett föredrag under konferensen med titeln ”Vindkraftverk orsakar habitatförluster som missgynnar fladdermöss”. Under föredraget berättade hon om två studier som genomförts i norra Frankrike och i Nya Kaledonien där fladdermusaktiviteten visades vara lägre inom vindkraftsparker än utanför.

– Bara ett fåtal forskningsprojekt har studerat hur indirekta effekter påverkar fladdermöss och habitatförlust glöms ofta bort inom vindkraftsplanering. Dessa två studier visar på behovet av fördjupade studier av habitatförlust i Sverige inför kommande vindkraftsetableringar, konstaterar Lara Millon på Calluna.

Övervakad aktivitet besvarar många frågor

Även i presentationen av BatLifes övervakningsstationer var två medarbetare från Calluna delaktiga som medförfattare. Genom nio fasta stationer runtom i landet, där fladdermössens aktivitet övervakas under året, kan BatLife ge indirekta mått på både populationsförändringar och rörelsemönster. Bland annat visar resultatet när vår- och höstmigration kommer igång för olika arter.

– Vi har sett stor variation i aktivitet mellan olika år och platser – men även stor variation från natt till natt, vilket visar hur svårt det är att bedöma ett områdes naturvärde med avseende på fladdermöss baserat på endast några få inventeringsnätter, säger Lara Millon.

Lara Millon är även aktuell som en av författarna till en alldeles nyligen publicerad vetenskaplig artikel i den internationella tidskriften Animals om aktivitetsmönster och samband mellan fladdermöss och insektsförekomst vid vindkraftverk i södra Sverige. 

Calluna ger inför julen en gåva till Musikhjälpens insamling Ingen människa ska lämnas utan vård. Med den vill vi visa våra kunder och samarbetspartners uppskattning för det gångna året och samtidigt bidra till det viktiga arbetet för människors hälsa, något som varit extra mycket i fokus detta år... Pengarna går till internationella projekt som stärker hälso- och sjukvård i samverkan med lokalsamhället.

Våra medarbetare samt även kunder och samarbetspartners är välkomna att också bidra till Callunas digitala insamlingsbössa.

Med detta vill vi önska alla som på något vis har samverkat med Calluna under året en riktigt God jul och ett Gott nytt år!

Nu inleds en insektsstudie i Norra Djurgårdsstaden och Hjorthagen. Studien syftar till att undersöka hur insekter knutna till ekskog sprids. Resultaten ska användas till att förstärka ekologiska samband och underlätta hållbar stadsplanering.

Hur påverkas insekternas rörelser i landskapet av bebyggelse? Kan gröna stråk skapa ekologiska samband? Det är några av frågorna som man hoppas få svar på i en studie som Calluna AB genomför på uppdrag av Stockholms stad, Exploateringskontoret. 

Studerar vedinsekter och pollinatörer

Mellan juni och mitten av augusti kommer Callunas ekologer att undersöka Hästhagsparkens funktion för spridning av eklevande insekter mellan Nationalstadsparken och Hjorthagskransens ekskogar. För att kunna studera insekterna har Calluna satt upp fällor för vedinsekter i ekarna, anordningar med plexiglasskivor som leder insekterna ner i fällorna. 

Dessutom studeras pollinatörers spridning mellan Nationalstadsparken och Hjorthagskransen. Färgade skålar med vatten och diskmedel har satts ut på marken i parkstråket, på ett grönt tak och på ett plåttak. Syftet är att studera om de gröna taken underlättar spridning av pollinatörer. 

Betydelse för många arter

Eken har stor betydelse för den biologiska mångfalden och utgör livsmiljö för ett stort antal organismer. Bara i Sverige beräknas 1.500 arter vara mer eller mindre beroende av eken. Det gäller exempelvis skalbaggar, vedsvampar, lavar och fåglar, och flertalet av dessa arter är rödlistade. 

De slutsatser som dras av studiens resultat ska användas till att:

• Ge underlag och inspiration till hur framtida parkstråk i Norra Djurgårdsstaden kan utvecklas samt hur det befintliga parkstråket kan förstärkas ekologiskt för att bidra till spridningsfunktion till Nationalstadsparken.
• Ge underlag för hållbar stadsplanering till Stockholms stad generellt.
• Ge underlag för hur s.k. friktionsraster ska konstrueras i ekologiska analyser av spridningssamband.

Svensk naturvård ligger långt efter exempelvis USA när det gäller lokal hantering av frön från inhemska växtarter. Intresset är stort för handelns fröpåsar med färdiga blandningar, men ingen har koll på det genetiska ursprunget.
– Det kan få allvarliga konsekvenser att flytta växter och frön såhär mellan olika delar av landet, varnar naturmiljökonsulten Cassandra Karlsson.

Intresset för handelns påsar med ängsfröblandningar ökar för varje år i Sverige. Allt från privata trädgårdar till nya rondeller och rastplatser pryds av blommande ängsväxter i den biologiska mångfaldens namn. Men det finns en fråga som ingen verkar ställa: varifrån kommer fröerna? Ingen utom Cassandra Karlsson.

– Köper du en färdig blandning så kan du få frön från en skånsk gulmåra och en liten blåklocka från Uppland, oavsett var i landet du har tänkt så fröna och det är skrämmande ur ett biologiskt perspektiv att ingen i Sverige verkar veta vilka genetiska egenskaper som sprids genom dessa frön! säger Cassandra Karlsson.

Hon arbetar som naturmiljökonsult på Calluna AB och har mångårig erfarenhet av fröinsamlingsmetodik och kunskaper i genetisk mångfald. Hon har försökt öka medvetenheten om frågan i flera år.

Risk för allvarliga konsekvenser

Våra vilda växter har anpassat sig under många århundraden till lokala skillnader i exempelvis klimat, jordmån och specifika pollinatörer. De insådda växterna är däremot inte lika bra anpassade till sin nya växtplats.

När vi flyttar frön eller plantor över längre avstånd rubbar vi den genetiska variationen i det nya området. Om de insådda växterna börjar korsa sig med den vilda populationen i området kan det leda till att arten klarar sig sämre eller i värsta fall slås ut. Kanske påverkas även lokalt anpassade pollinatörer och många andra ekologiska samband som vi inte ens kan överblicka. Dessutom riskerar vi att tappa det genetiska kulturarvet när fröer sprids mellan helt olika delar av landet.

– Det spelar stor roll VAR och HUR växternas frön är insamlade, berättar Cassandra Karlsson. Om många frön samlas från ett fåtal plantor, istället för ett stort antal plantor med få frön från varje, ökar risken att fröpåsen mångfaldigar en lägre genetisk variation än vad arten har naturligt.

Skillnader mellan USA och Sverige

Cassandra växte upp och utbildade sig till biolog i USA och flyttade tillbaka till födelselandet Sverige först 2017. I USA arbetade hon under flera år inom olika naturvårdsprojekt, som bekämpning av invasiva växtarter, naturvårdsbränningar – och just fröinsamlingar åt lokala genbanker för vilda växter.

Idag arbetar hon i Sverige bland annat åt Trafikverket och andra aktörer i samhället med frågor kring fröinsamling och sådd av inhemska arter. Hon slås ofta av hur naturvårdsarbetet skiljer sig åt mellan de båda länderna.

– När det gäller fröer från vilda växter är allt helt tvärtom! I USA samlas fröer in systematiskt med en vetenskapligt utarbetad metodik. Fröerna bevaras, odlas och säljs via ideella institutioner, men allmänhetens intresse för att köpa dem är däremot svalt. Här i Sverige vill nästan alla så en blomsteräng, men vi saknar ett genomtänkt arbete med att samla in och sprida lokala fröer. Vi har dock kommit längre än USA i arbetet med att kartlägga våra växters utbredning i landet, berättar Cassandra.

Mer lokal insamling i framtiden

På sikt tror Cassandra att lokala fröbanker kan få allt större betydelse, kanske i samband med ett förändrat klimat och fler extrema väder.

– I USA kunde vi exempelvis använda ett områdes insamlade fröer vid återskapandet av förstörda havs- och våtmarksområden efter orkanen Sandy, berättar hon. 

I Sverige har frågan om lokalt insamlade fröer börjat dyka upp inom bland annat kommuner, vid nya vägprojekt och hos ideella miljöorganisationer. Cassandra konstaterar att många vill veta mer om hur det svenska arbetet med insamling av fröer från våra vilda växter kan förbättras. I höst kommer hon exempelvis att föreläsa i ämnet vid konferensen Biologisk Mångfald i Skåne i november och hon ser fram emot många framtida projekt där hon och kollegorna får göra skillnad.

Nu lanseras sidan Vätternliv.se där den senaste kunskapen om Vättern samlas. Kunskapsportalen beskriver det unika livet i sjön och de utmaningar som Vättern står inför.
– Behovet av en sida som denna är jättestort, vi måste kunna berätta om resultatet av alla undersökningar som görs i sjön på ett sätt som är intressant för många, säger projektets initiativtagare Marie Kristoffersson. 

Stort behov av lätt information

Tänk dig att få se Vättern uppifrån och upptäcka hur sjöns geografi och egenskaper hänger ihop. Från detta perspektiv dyker du sedan ner under ytan och lär känna livet i sjön. Sen kan du också följa Vätterns historia och miljötillstånd under hundra år av samhällsutveckling, nya beslut och åtgärder. Visst låter det spännande?

Nu lanseras sidan Vätternliv.se – en nyutvecklad kunskapsportal om Vättern. På ett enkelt sätt förklaras fakta och samband utifrån de miljöundersökningar som genomförts sedan mitten av 1900-talet. Målet är att fler i samhället ska få en djupare förståelse för sjön och dess ekosystem, miljötillstånd och utmaningar över tid. 

– Behovet av en sida som Vätternliv.se är jättestort! Vi kan inte bara mäta hur sjön mår, vi måste kunna berätta om resultatet av alla undersökningar på ett sätt som är intressant för många, säger Marie Kristoffersson på Calluna AB, initiativtagare till projektet. 

– Vi är många som bryr oss om Vättern och behöver faktabaserade men enkla presentationer av hur miljötillståndet utvecklats över tid. För att själva kunna bidra till lösningarna måste vi förstå vilka utmaningar Vättern står inför, fortsätter Marie Kristoffersson.

För alla som är nyfikna på Vättern

Vätternliv.se riktar sig till en bred målgrupp. Sidans tänkta användare omfattar allt från boende, besökare och beslutsfattare vid Vättern till elever och lärare i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. Alla som antingen är nyfikna på Vättern specifikt eller mer allmänt intresserade av miljö- och naturfrågor ska kunna använda sidan. 

Gemensamt för sidans besökare är förhoppningsvis en vilja att förstå och lära sig mer om Vättern. Nyfikenheten ska få styra när besökaren tar sig runt på sidan för att undersöka samband och trender. Genom länkar är det sedan lätt att komma vidare till andra organisationer, myndigheter och forskningsrapporter. 

Uppgifter kopplade till läroplanen

På Vätternliv.se finns även en uppgiftsbank som samlar uppgifter med lärarhandledningar inom ämnen som rör Vättern på olika sätt. Uppgifterna är lämpliga antingen för klassrummet eller vid studiebesök och utflykter till Vättern eller skolans närnatur.

– För oss har det varit viktigt att uppgifterna tar avstamp i läroplanen och underlättar för lärare att koppla sin undervisning till närmiljön, säger Lotta Lindström, pedagogiskt ansvarig i projektet och verksamhetsansvarig vid Linköpings Naturcentrum.

Efterlängtat tillskott som kompletterar

Vätternliv.se har tagits fram på initiativ av naturmiljökonsulterna Calluna AB i samarbete med Vätternvårdsförbundet och genom finansiering från Leader Vättern. 

Sidan förvaltas av Vätternvårdsförbundet – en bred sammanslutning av aktörer som samverkar för att vårda Vätterns vatten. Vätternliv.se utgör ett komplement till förbundets egen sida Vattern.org som bland annat presenterar pågående projekt och detaljerade resultat från sjöns miljöövervakning samt information om fisk och fiske i sjön. 

– Vätternliv utgör ett efterlängtat tillskott, behovet av korrekt och lättillgänglig information är stort och sidan är dessutom spännande och väcker nyfikenhet, säger Friederike Ermold vid Vätternvårdsförbundets kansli.

__________________________

För mer information, kontakta:

• Marie Kristoffersson (projektledare på Calluna AB), tel. 010-303 91 58 alt. marie.kristoffersson@calluna.se.
• Friederike Ermold (sakkunnig vattenfrågor på Vätternvårdsförbundets kansli), tel. 010-223 62 01 alt. friederike.ermold@lansstyrelsen.se.

Vill du bidra till att sprida information om Vätternliv.se får du gärna skriva ut bordsprataren/affischen.

Eva Gidlöf och Linda Burenius har invalts som ny ordförande respektive ledamot i styrelsen för Calluna AB. Calluna är Sveriges ledande miljökonsult med spetskompetens inom biologisk mångfald. "Med min bakgrund och erfarenhet hoppas jag kunna bidra till en fin vidareutveckling av Calluna" säger Eva Gidlöf. 

Ny ordförande med stor erfarenhet

Vid bolagsstämman 2021 valdes Eva Gidlöf som ny styrelseordförande i Calluna AB. Hon har en lång och bred ledar- och styrelseerfarenhet från flera branscher och olika ägarformer. 

– Jag tycker att Calluna är ett spännande bolag med väldigt stor utvecklingspotential med den fantastiska verksamhet som bedrivs. Ligger helt rätt i tiden. Det är kul att jobba med lite mindre bolag där man kommer nära verksamhet och personal. Med min bakgrund och erfarenhet hoppas jag kunna bidra till en fin vidareutveckling av Calluna, säger Eva Gidlöf.

Eva Gidlöf är idag bland annat ordförande i Metria och är sedan länge engagerad i SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle). Hon har ett mycket stort nätverk inom näringsliv, myndigheter och organisationer och har haft 25 styrelseuppdrag de senaste 20 åren. Gidlöf är född och uppväxt i Gävle och har tidigare bland annat arbetat på Capgemini där hon startade som IT-utvecklare, sen försäljning, AO-chef och VD för Sverige och fick vara med om en tillväxtresa från 80 anställda till 3500. Hon har även varit VD för Bankgirot och ledde bolaget under avregleringen av den europeiska betalningsmarknaden samt haft olika roller i det nordiska IT-bolaget Tietos koncernledning. 

Hållbarhetsprofil som ny ledamot

Vid stämman valdes även Linda Burenius som ny extern ledamot till Callunas styrelse. Hon arbetar till vardags som Head of Development på Global Challenges Foundation. Hon arbetar även som rådgivare inom Public Affairs i bolagen Peas Industries och OX2. 

– Den gröna omställningen behöver gå snabbt, både inom transportsektorn och industrin, och Calluna är med sitt gedigna kunnande inom biologisk mångfald väl rustade för att ta en nyckelroll här. Det ska bli roligt att få bidra till bolagets utveckling, säger Linda Burenius.

Burenius har ett stort engagemang för klimat och förnybar energi och har lång erfarenhet av olika förtroendeuppdrag, bland annat som styrelseordförande i 100% förnybart och styrelseledamot i Almi Invest Green Techfond. Hon är även tidigare styrelseordförande för branschföreningen Svensk Vindenergi och ledamot i Energimarknadsinspektionens Insynsråd. 2019 utsågs hon av Veckans Affärer till en av näringslivets 125 mäktigaste kvinnor i kategorin Samhällsförändrarna. 

Rustade för fortsatt utveckling

Callunas tre ägare, John Askling, Anna Sandström och Håkan Ignell, är ännu aktiva som konsulter i bolaget. De är mycket nöjda med rekryteringen till Callunas styrelse där syftet har varit att rusta styrelsen för de kommande årens tillväxt och utveckling. 

– Jag är mycket glad att Eva och Linda har tackat ja till uppdragen i styrelsen. De kommer med sin gedigna kunskap och sitt engagemang att tillföra styrelsen och Calluna ytterligare driv och kompetens inom företagsutveckling och hållbara affärer, säger Anna Sandström, en av Callunas ägare.

”Förslaget om nytt strandskydd motverkar uppfyllandet av våra miljömål och ger en ineffektiv och rättsosäker tillämpning” konstaterar Calluna AB. Miljökonsultföretaget valde att svara kraftfullt på remissen.

Svagt underbyggt förslag får miljökonsult att reagera

Den 3 maj gick remisstiden gick ut för betänkandet Tillgängliga stränder ett mer differentierat strandskydd. Calluna AB, Sveriges ledande naturmiljökonsult med spetskompetens inom biologisk mångfald, har valt att svara på remissen.

Callunas miljökonsulter arbetar dagligen med att stötta offentlig verksamhet och privata aktörer inom hållbar användning av mark och vatten. Genom företagets ekologiska och miljörättsliga expertkompetens och mångåriga erfarenhet inom strandskydd sågs behovet av att svara på remissen.

– Jag är förvånad över att så genomgripande förändringar inte har underbyggts av utförligare underlag, säger Callunas VD Fredrik Ström. Vi ser allvarligt på att utredningen motverkar möjligheten att lösa kritiska framtidsutmaningar och därför tog vi oss tiden att analysera förslaget och besvara remissen.

Rättsosäkert förslag om nya landsbygdsområden

Omfattande förändringar föreslås i det nya strandskyddet och Calluna pekar i sitt remissvar på flera brister i förslaget.

Miljökonsultföretaget bedömer att genomförandet av förslaget till nytt strandskydd motverkar uppfyllandet av både de svenska miljökvalitetsmålen, våra EU-rättsliga åtaganden och de globala hållbarhetsmålen Agenda 2030. Förslaget riskerar även att leda till en ineffektiv och rättsosäker tillämpning, vilket kan försvaga lagstiftningens legitimitet.

Stora arealer i Sverige får försvagat skydd i och med de helt nya bestämmelserna om s.k. landsbygdsområden. Bland annat möjliggörs prövning längs Sveriges havskuster.

– Vi ser med stor oro på de förslag som kommer att göra tillämpningen av strandskyddet rättsosäker, säger Kristina Kvamme, strandskyddsexpert på Calluna.

Calluna anser i sitt remissvar att kriterierna som ger avsevärda lättnader, där bedömningar ska göras “från fall till fall”, behöver arbetas om.

Små vatten behöver strandskydd

Strandskyddet föreslås att upphävas för små sjöar och vattendrag. I sitt remissvar påpekar Calluna att det inte är bredden på ett vattendrag som avgör hur betydelsefullt det är för biologisk mångfald eller för oss människor. Företaget förordar att denna del av förslaget utgår eller omarbetas.

– Små sjöar och vattendrag är unika och av stor betydelse för biologisk mångfald, säger Håkan Sandsten, Fil. Dr. i limnologi och senior naturmiljökonsult vid Calluna. De små vattnen har ofta specifika insektsfaunor, är lekmiljöer för groddjur och vissa fiskar.

I städer kan små vatten och den strandskyddade marken kring dem ha stor betydelse för vår vardagsrekreation. Skyddsvärdet för olika vattendrag kan variera kraftigt mellan områden och landskap. Calluna anser att det bör vara kunskapen om vattnens betydelse och värden som styr i vilka vattendrag som förändringar av strandskyddszonen är möjligt.

– Utredningen måste genomsyras av samma synsätt som för EU:s ramdirektiv för vatten, där arbetet utgår från hela vattendrag och avrinningsområden, fortsätter Håkan Sandsten.

Mer information

Läs hela Callunas remissvar.

En handelslösning för ekologisk kompensation och naturbaserad klimatkompensation är något som saknas idag. Calluna AB går nu in med en stark konstellation och söker medel från Vinnova för att utveckla just detta – projektet EcoComp. "Vi håller tummarna att ansökan godkänns så att vi kan fortsätta ta fram det som behövs för att genomföra detta i stor skala i Sverige!"

Stort behov av handelslösning för kompensation

Idag saknas ett system för att på ett trovärdigt och kostnadseffektivt sätt kunna sälja och köpa ekologisk kompensation och klimatkompensation som gynnar biologisk mångfald. Men behovet är stort. 

Detta fick miljökonsultföretaget Calluna att 2019 initiera projektet EcoComp, delfinansierat av Vinnova, för att undersöka hur en sådan handelslösning kan skapas. 

Nu går Calluna tillsammans med en stark konstellation vidare och söker medel från Vinnova för att utveckla EcoComp till en transparent, trovärdig och kostnadseffektiv handelslösning. Besked förväntas i juni 2021.

– Vi håller tummarna att ansökan godkänns så att vi kan fortsätta ta fram det som behövs för att genomföra detta i stor skala i Sverige! Som projektägare och initiativtagare till projekt EcoComp är vi på Calluna både stolta och förväntansfulla, säger Maria Thorell på Calluna, idéutvecklare till EcoComp Steg 1.

Spjutspetsföretag bakom projektansökan

Bakom ansökan till Vinnova står företagen Calluna, Ecoloop, ZeroMission och Foran, vilka tillsammans med forskare och testpiloter ska utveckla systemet så att EcoComp kan bli verklighet. Även RISE deltar som expert på digitalisering och potentiellt certifieringsorgan. 

– Vi är stolta över att vara med i projektet där vi ska utveckla en kolberäkningsmodell för olika naturtyper, säger Maria Johansson, civilingenjör och delägare av Ecoloop.

ZeroMission, klimatkompensationsföretag för framsynta klimatkompensatörer, väljer också att satsa på EcoComp: 

– I projektet vill vi bidra till att utforska utveckling av en robust standard för klimatkompensation i naturområden i Sverige, säger Claire Wigg, VD för ZeroMission.

Starka parter för utveckling av handelslösning

För att nå kostnadseffektivitet behöver handelslösningen utvecklas för storskalig användning och för många typer av aktörer. Innovationen består i att utveckla en plattform för att värdera biologisk mångfald och sluta avtal gällande kompensationer som kan verifieras och följas upp. 

– Vi är mycket glada att ha med Handelshögskolan Göteborg och Södertörns högskola som parter, så att vi med deras hjälp kan utveckla kostnadseffektiva och attraktiva affärsmodeller, säger Fredrik Ström, VD för Calluna. 

Handelsplattformen förväntas få fem typer av huvudanvändare: köpare av kompensation, markägare som säljare av kompensation, säljare av mark- och förvaltningstjänster, serviceföretag som erbjuder kompensationstjänster samt myndigheter som reglerar, tillhandahåller och tar emot information. 

Markägare och företag som testpiloter

Projektet har med sig flera testpiloter som kan leverera och köpa kompensation. Bland leverantörerna finns privata markägare, som exempelvis Bergvik Skog Öst, Linköpings stift och Framtidens Natur- och Kulturarv.

– Variationen av leverantörer är viktig, så att vi kan testa att affärsmodellerna passar för olika typer av leverantörer, säger Magnus Bäck, affärsområdeschef för Infrastruktur och näringsverksamhet vid Calluna.

Köparna av kompensation är större företag med hållbarhetsprofil och markanspråk. Bland dessa testpiloter finns exempelvis Klövern, Catena och Sollentuna kommun. 

Fler uttalanden: se bifogad lista med deltagande aktörer. 

____________________

Kort sammanfattning:

• Utveckling av en handelsplattform för köpare och säljare av ekologisk kompensation och naturbaserad klimatkompensation. 
• En trovärdig och kostnadseffektiv lösning med verkliga åtgärder som gynnar biologisk mångfald i svensk natur. 
• Calluna, Ecoloop, ZeroMission och Foran har tillsammans lämnat in ansökan till Vinnova för fortsatt utveckling i samarbete med forskare och testpiloter. 
• Alla parter i projektansökan beskrivs i bilagan med deltagande aktörer.

Kotula är en invasiv växt från Sydafrika som hotar värdefulla betade strandängar i Sverige. I Nyköping har länsstyrelsen tagit hjälp av miljökonsulter från Calluna för att utvärdera olika bekämpningsmetoder. Nu publiceras rapporten som presenterar resultatet. Arten visar sig vara svår att bli av med utan att samtidigt påverka övrig flora. Men det finns ambitioner om att gå vidare med nya försök.

Nykomling som gillar svenska strandängar

Kotula (Cotula coronopifolia) är en s.k. främmande invasiv art i Sverige. Den sprider sig snabbt, främst med frön som transporteras i vatten, men den kan även föröka sig genom att lossnade stamdelar kan slå rot. 

Plantorna bildar stora mattor som tränger ut annan växtlighet. Eftersom kotulan i Sverige främst förekommer på havsstrandängar är det av stor vikt att bekämpa artens spridning. Strandängarna är nämligen i många fall viktiga miljöer för ett flertal hotade och konkurrenssvaga växtarter. 

Kotula spreds från Sydafrika till Europa redan på 1700-talet. I Sverige etablerades en första livskraftig population i Blekinge 2002 och arten har sedan dess expanderat till flera områden. Den kommer troligen att bli allt vanligare i framtiden. 

Bekämpar nya bestånd i Södermanland

I Nyköpings kommun upptäcktes kotula första gången 2019 på två platser: Strandstuvikens naturreservat och strandängen vid Horns båtvarv. 

Eftersom det saknas kända effektiva metoder för att bekämpa kotula i större skala prövade Länsstyrelsen i Södermanlands län olika metoder sommaren 2020. Miljökonsultföretaget Calluna AB har sedan på uppdrag av länsstyrelsen inventerat bekämpningsområdena och utvärderat resultatet. 

– Kombinationen av bekämpning och noggranna inventeringar, utvärdering och analys tror vi är avgörande för att till slut hitta bekämpningsmetoder som fungerar mot kotula, säger Martin Lindqvist på Länsstyrelsen i Södermanlands län.

Utvärdering visar ingen effektiv metod

Callunas utvärdering av de testade bekämpningsmetoderna har nu publicerats i en rapport som finns tillgänglig via Länsstyrelsens hemsida. Erfarenheten från försöken visar att kotula snarare gynnas av markstörande metoder och att ingen av de prövade metoderna är lämplig som enda åtgärd. 

– En framkomlig väg kan vara att i nästa steg testa en kombination av skonsammare metoder, som behandling med hett vatten och upprepad slåtter, berättar Tor Hansson Frank på Calluna AB, en av konsulterna som utförde studien. 

Relativt hårt bete med nötkreatur visade sig också hålla efter plantorna en del. Frågan är dock om fröna kan spridas via spillning. Detta behöver utredas med groningsförsök innan den metoden kan rekommenderas.

– Länsstyrelsens ambition är nu att under 2021 gå vidare med försöken och genomföra bekämpning på större skala vid Horns båtvarv och Strandstuviken, innan bestånden blir ohanterliga, säger Martin Lindqvist. 

Mer information om invasiva arter

Idag finns det 66 växter och djur på listan över arter som av EU anser är ett så stort problem att EU-länderna måste hjälpas åt för att bekämpa dem. Just kotula finns inte med på EU-listan, men arten har varit påtänkt för en nationell förteckning över invasiva växter. På Naturvårdsverkets hemsida finns mer information om invasiva främmande arter och arbetet med att bekämpa dessa. 

Calluna söker nu erfarna miljöutredare som vill jobba med miljöbedömningar, MKB:er och andra typer av miljöutredningar kopplat till bland annat infrastruktur- och vindkraftsprojekt. 

Läs mer om tjänsterna på Callunas hemsida. 

Varmt välkommen med din ansökan!